NHL-matcherna i Helsingfors i november och Connor McDavids kritik mot Oilers coach Kris Knoblauch är på Mattias och Anders agenda i veckans avsnitt.

I Finland minns säkert alla ishockeyvänner NHL-draften 2016. Patrik Laine och Jesse Puljujärvi var glödheta namn. Största favoriten till att gå som etta i draften var ändå Auston Matthews.

Amerikanen hade precis som Laine skjutit sju mål i JVM-turneringen 2016. Han var ändå center med alla attribut för att bli en franchisespelare: storvuxen, snabb och allmänt ansedd som en av de största talangerna att draftas under 2000-talet.

Toronto Maple Leafs med reserveringstur ett hade sökt efter en förstacenter värd titeln sedan klubblegendaren Mats Sundin lämnade Toronto våren 2008. Nu fylldes svenskens stora skridskor av en till och med större talang.

Och till motsats från Sundin skulle Matthews vara långt ifrån den enda stortalangen i Leafs.

Mitch Marner hade reserverats sommaren 2015 med nummer fyra (McDavid- och Eichel-året), William Nylander som nummer åtta 2014, backen Morgan Rielly som femma 2012 och JVM-hjälten Kasperi Kapanen med nummer 22 sommaren 2014.

Medierna i Toronto började måla upp Leafs Young Guns som någonting i likhet med Edmonton Oilers-generationen från början av 1980-talet. Talang, talang, talang. Äntligen underhållning och framgång att se fram emot efter år av misär.

Nu skulle det en gång för alla bli slut på de usla åren då Leafs spelade intetsägande ishockey med intetsägande spelare. Från och med våren 2005 hade Leafs nått slutspelet en enda gång, 2013.

Tio år senare

Mars 2026: Auston Matthews är borta ur spel återstoden av säsongen som tar slut i grundserien för första gången sedan 2016. Anaheim-backen Radko Gudas fula knätackling var symboliskt pricken över i på en miserabel Leafs-säsong.

Inte bara själva tacklingen med påföljande skada, utan även det att inte en enda Toronto-spelare reagerade då lagets kapten och största stjärna blev överkörd på ett svinaktigt sätt. Bristen på viljan att stå upp fick GM Brad Treliving att personligen ringa upp ett antal spelare.

Han ville knappast berömma deras attityd.

Nu är frågan som finns på allas läppar: har Auston Matthews spelat sin sista match i Maple Leafs-tröjan?

Har den amerikanska storstjärnan fått tillräckligt av den ofta giftigt destruktiva atmosfären i Toronto?

Har Leafs-sfären fått tillräckligt av Matthews?

Faktum är att han redan länge verkat rakt ut sagt rätt så oengagerad. Tjäran och fjädrarna är framtagna för spelaren som var lagkapten för USA:s guldvinnande OS-lag. Delar av hemmapubliken buade åt Leafs-kaptenen när han återvände till hemmarinken efter OS.

Som bekant finns Toronto-sonen Mitch Marner redan väldigt långt borta från Ontariosjöns stränder. Han blev mer eller mindre bortjagad av fansen och medierna i Toronto. Det efter att han gjorde sin poängmässigt bästa säsong och överskred 100 poäng för första gången.

Den speldrivande förstaparsbacken Morgan Rielly som – åtminstone i Toronto – länge ansågs vara en av ligans bästa, har i sin tur blivit närmast en börda för Leafs. Kontraktet på 7,5 miljoner dollar per år går ut först våren 2030, men vem tror att han är kvar så länge?

William Nylander är på väg mot sin fjärde säsong på raken med ett snitt på minst en poäng per match och är i detta nu Leafs klart bästa spelare. Inte för första gången. Han är ändå alltid ett oinspirerat byte från att stämplas som mjuk och delar fortfarande fansens åsikter.

I övrigt är Toronto Maple Leafs trupp grå och jämntjock. Det är på gränsen till omöjligt att förstå hur hockeymedierna även utanför Toronto inför säsongen trodde på Leafs paradmarsch mot playoff för tionde gången i sträck.

Leafs-truppen är grå, trög och konstruerad för en helt annorlunda hockey än den som nu dominerar i NHL. En Matthew Knies räcker inte långt när Max Domi räknas som en topp sex-forward.

Laget är som en spegelbild på coachen Craig Berube och GM Brad Treliving. Young Guns har blivit Old Farts.

Shanaplan

Spåren för att det blivit så leder såklart till organisationens beslutsfattare.

Våren 2014 körde Maple Leafs igång med en process som en gång för alla skulle göra slut på den evighetslånga ökenvandringen. Då hade det gått 47 år sedan de trettonfaldiga mästarnas senaste Stanley Cup. Och senaste finalserie.

In som organisationens högsta ishockeybeslutsfattare – President – kom Brendan Shanahan. Född och uppvuxen i Toronto. Den forne storspelarens uppgift var att bygga ett vinnarteam och starta uppifrån. Pjäs för pjäs utan förhastade beslut.

Han började med att våren 2015 anställa världens mest uppskattade coach: Mike Babcock. En vinnare född i Ontario som bland annat lotsat Detroit till Stanley Cup och Kanada till OS-mästare både 2010 och 2014. Samtidigt med Babcock kom GM-legendaren Lou Lamoriello in genom dörren.

Leafs kom in på rätt spår och nådde playoff redan andra säsongen med Babcock i båset. Dessutom draftade man i tur och ordning William Nylander, Mitch Marner och Auston Matthews.

Sista pjäsen i kostymavdelningens dream team var 29-årige spelaragenten och moderna hockeyledarhjärnan Kyle Dubas, även han från Ontario. Shanahan anställde Dubas redan våren 2014 som assisterande GM och höjde honom planenligt till GM i maj 2018.

Alla bitar skulle vara på sina platser. Toronto hade precis tagit Boston Bruins till match sju i slutspelets första omgång och spelat stundvis fantastisk ishockey. Leafs var på väg.

Nedförsbacken

Redan ett drygt år senare började ändå de riktiga motgångarna. Hösten 2019 kom det fram att Babcock mobbade sina spelare och i november fick han sparken.

In lyfte Dubas 39-årige Toronto Marlies-coachen Sheldon Keefe (född i Ontario), som General Managern kände och hade höga tankar om.

Planen hade ändå varit att Babcock är mannen som leder Leafs till framgång.

Retrospektivt kan man hävda att kursen förändrades samma sekund som Babcock fick lov att lämna Toronto. Speciellt som stjärnan Mitch Marner var i centrum av avslöjandena om coachens vidriga ledarmetoder.

Leafs började trampa vatten: övertygande grundserier följdes av besvikelse efter besvikelse i playoff. Att förlora den avgörande sjunde matchen efter att Auston Matthews och Mitch Marner förvandlades till osynliga män blev en återkommande förnedringsritual.

The Shanaplan kollapsade och dörren började gå.

Kyle Dubas epok tog slut våren 2023, Sheldon Keefe fick sparken i maj 2024 och i juni 2025 avslutades hela kapitlet då Brendan Shanahan stängde dörren bakom sig. Han fick ingen efterföljare som President.

Nu talas det då om att Auston Matthews är på väg bort. GM Brad Treliving och coachen Craig Berube lär åtminstone inte vara kvar när nästa säsong börjar.

Våren 2027 har det gått 60 år sedan Leafs senast spelade i Stanley Cup-finalerna. Då bestod NHL av sex lag.

Tack för att du läste!

Anders är Yle Sportens NHL-skribent och -poddare som minns när Matti Hagman skrev på för Boston.