Karleby gick in i fjolåret med en budget som innehöll ett underskott på nästan två miljoner euro. Under året lyckades man styra om skutan så att resultatet för 2025 landar 4,7 miljoner på plus för staden och affärsverket.

– Vi väntade väldigt länge att det skulle bli ett negativt år, men slutet av året var så bra att vi klarade oss på plus. Det är jätteskönt, säger stadsdirektör Stina Mattila.

En orsak till att man lyckades vända är enligt Mattila stadens ekonomiska balanseringsprogram som startade 2024. Under fjolåret ökade intäkterna från verksamheten med över 17 procent, samtidigt som kostnaderna ökade mindre än beräknat.

Resultatet förbättrades också av försäljningsvinster, bland annat den gamla busstationstomten i centrum.

Över en halv miljard i skulder

Även om fjolåret slutade på rätt sida nollstrecket är den ekonomiska verkligheten i Karleby bister.

Inte minst skuldbördan orsakar oro. För hela stadskoncernens del ligger den nu på omkring 600 miljoner euro.

Ekonomidirektören Mikko Tornikoskis besked är tydligt:

– Skuldsättningen måste vända nu.

Att lyckas minska skulderna samtidigt som man fortsätter investera är ingen enkel ekvation. Enligt Mattila krävs det att såväl tjänstemän som beslutsfattare beaktar ekonomin i varje beslut som tas.

– Är det något vi måste låta bli att investera? Kan man skjuta upp det? Kan man fullfölja det i mindre skala? Det är den typen av frågor vi måste följa.

Skattehöjningar kan vara att vänta

Det ekonomiska läget gör också att det finns ett hårt tryck att höja skatteprocenten.

I dag ligger inkomstskattesatsen på 9,2 procent. Om staden vill genomföra alla planerade investeringar samtidigt som man behåller den nuvarande servicenivån kräver det en höjning med 1,5 procentenheter fram till 2030.

– Jag är inte redo att föreslå det, säger Mattila.

Utöver stadens egna investeringar planeras stora industriella satsningar i och omkring Karleby, inte minst Arctials planerade aluminiumfabrik på gränsen till Kronoby.

Det här är inget som staden tar med i sina egna beräkningar. Mattila säger att man strävar efter att balansera ekonomin enligt det läge som råder idag.

Det betyder ändå inte att man inte skulle tro på projekten.

– Vi tror nog på projekten där de fullföljs. Men vi har inte möjlighet att ta ut det goda i förväg, säger Mattila.