Drönarna som dumpit ner i Finland har väckt frågor om hur effektiv vår gränsbevakning är. En ukrainsk drönare kom in över gränsen och ner på isen på Pyhäjärvi utan att man kunde följa dess rörelser mer noggrant.

– Vi såg att där [på den ryska sidan] var drönare i rörelse, men just den här enskilda drönaren såg vi inte exakt när den kom ner på sjöisen ungefär en kilometer in på den finska sidan, säger överste Vesa Mäntylä, operationschef vid Flygvapnet.

Försvarsmakten har meddelat att den intensifierat övervakningen av luftrummet.

Radarutrustning från Flygvapnet och Armén har förflyttats till sydöstra Finland. Flygvapnet har också ökat jaktplanens övervakningsflygningar.

Kan skjuta ner drönare efter noga övervägande

Finlands jaktplan kan skjuta ner främmande makts drönare, men i så fall har de stränga principer att följa.

För det första måste man identifiera drönaren som just en obemannad luftfarkost. Sedan måste man vara säker på att drönaren inte utgör någon fara om den tas ner. Drönare kan inte skjutas ner till exempel över bebyggelse, förklarar Mäntylä.

Man får inte heller skjuta projektiler i riktning mot Ryssland.

– Där finns en risk för eskalering som vi måste beakta. Vi vill under inga omständigheter ha en situation där projektilen hamnar över på den ryska sidan, säger Mäntylä.

Under mars månad avfyrade Ukraina till och med 2 500 drönare mot en rysk oljehamn nära Finland. Tre av dem har förirrat sig till Finland.

Artikeln är en förkortad, bearbetad och översatt version av Yle Uutisets artikel Puolustusvoimat voi ampua drooneja ilmassa, mutta sitä rajoittaa sääntö: Venäjän suuntaan ei saa ampua. Svensk version: Lena Härmälä