Som en reaktion på en växande oro för ungas psykiska ohälsa utreder Social- och hälsovårdsministeriet just nu hur man kan skydda barn och unga mot skadeverkningar av sociala medier.

Arbetsgruppen som ministeriet tillsatt tittar bland annat på modeller från andra länder för att begränsa ungas tillgång till sociala medier.

Grekland meddelade på onsdagen att landet förbjuder sociala medier för alla under 15 år från och med nästa år. Statsminister Petteri Orpo har sagt att han också vill ha en liknande åldersgräns i Finland.

Australien var först i världen med ett liknande förbud. Där är åldersgränsen 16 år.

Nu varnar 83 finländska ungdomsforskare ändå för att införa förbud. De menar att det inte finns entydigt stöd i forskningen för att ungdomars hälsa blir bättre av att de förbjuds att använda sociala medier.

Enligt de studier som finns är effekten av att avstå från sociala medier ofta mycket liten eller obefintlig, menar forskarna som skrivit under ett upprop riktat till arbetsgruppen.

”Majoriteten har inte stött på problem”

Frida Westerback, universitetslärare i socialt arbete vid Helsingfors universitet, är en av forskarna som undertecknat uppropet till arbetsgruppen.

Hon säger att förbud och åldersgränser inte är den optimala lösningen även om det finns problem med sociala medier. I stället kan förbud leda till att ungas möjligheter att agera på nätet äventyras.

– Vi talar ganska lite om de positiva aspekterna när det kommer till sociala medier. Unga håller kontakt med vänner och familj där och har tillgång till information. Vi vet också att finländska unga söker hjälp via olika typer av tjänster, till exempel chattar, säger hon.

Det handlar också om att ungdomar ska kunna utforska vem de är och hitta sin plats i samhället.

– På basen av befintlig forskning vet vi att majoriteten av unga inte har stött på problemsituationer eller utnyttjande på nätet, säger Westerback.

Tre vägar framåt enligt forskarna

Frida Westerback och de andra forskarna betonar att beslut som rör sociala medier och ungdomar måste baseras på befintlig forskning i stället för hotbilder.

Forskarna ger tre rekommendationer för hur barns och ungas välmående på sociala medier kan stärkas:

1. Reglera plattformarna: I stället för åldersgränser bör man fokusera på att åtgärda plattformarnas skadliga egenskaper. Det förbättrar välmåendet för alla användare. Om Finland skapar egen lagstiftning utöver EU-regleringen är det effektivare att reglera plattformarnas funktioner än att införa åldersgränser.
2. Förbjud inte sociala medier för unga: Forskningen visar inte entydigt att välmåendet skulle öka betydligt om ungdomar slutade använda sociala medier. Det finns inte heller tydligt vetenskapligt stöd för att införa åldersgränser.
3. Trygga ungas rättigheter: Enligt FN:s barnrättskommitté får barn inte stängas ute från digitala miljöer som de behöver för att få information, uttrycka sina åsikter och delta i samhället.

Westerback hoppas att arbetsgruppen tar till sig forskningen som finns inom ämnet.

– Det är viktigt att också de ungas perspektiv beaktas i frågan, säger hon.

Hur tycker du att samhället bäst kan stötta barn och unga på nätet utan att begränsa deras rättigheter? Skriv gärna din åsikt i kommentarsfältet!