Statsrådet har uppdaterat sin utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse som är basen för landets utrikes- och säkerhetspolitik.

En av orsakerna till att redogörelsen behöver kompletteras är den förändrade linjen i Vita Huset efter att Donald Trump valdes till president igen.

– Statsrådet har just överlämnat en aktuell redogörelse till riksdagen. I redogörelsen beskrivs förändringarna i omvärlden och dess konsekvenser för Finland, säger utrikesminister Elina Valtonen (Saml) som presenterade redogörelsen vid en presskonferens i riksdagen.

Det var i början av året som statsminister Petteri Orpo (Saml) sa att det finns skäl att uppdatera redogörelsen på grund av det turbulenta världsläget. Det här skedde i samband med USA:s krav om att ta över Grönland från Danmark.

Vanligen görs redogörelsen en gång per riksdagsperiod. Förra gången var i juni 2024 det vill säga innan Trump återtog presidentmakten. När Ryssland attackerade Ukraina år 2022 kompletterades också redogörelsen.

USA värderar allierade utifrån fördelarna de ger

USA är fortfarande en central allierad för Finland, men den nuvarande administrationen har skapat en ny situation präglad ”av oförutsägbarhet, snabba förändringar och hårdare retorik”, står det i redogörelsen.

Trumpadministrationens strategi ”Amerika först” prioriterar transaktionalism och nationella intressen. Det innebär att Europa inte längre är USA:s högsta prioritet.

USA vill också att Europa ansvarar för sitt eget försvar.

Trots förändringarna fortsätter USA ge kritiskt viktigt stöd till Europa och förbinder sig till Natos kärnvapenavskräckning.

– Vi har inte någon som helst anledning att tvivla på att USA:s kärnvapenparaply också täcker oss nu och i framtiden. Tvärtom är USA:s åtagande till det starkt. Hela Nato bygger på det, säger utrikesminister Elina Valtonen.

Enligt Valtonen är Nato nu starkare än någonsin och blir starkare för varje dag, något hon också sa under sitt besök i Washington DC tidigare i veckan.

– Vår förmåga har tagits emot mycket positivt. Också i Washington förde vi en dialog om hur viktigt det är att Finland är medlem i Nato.

Samtidigt betonas att den nuvarande administrationen har visat en vilja att påverka europeiska länders inrikespolitik. USA värderar nu sina allierade utifrån de fördelar de ger, vilket innebär att inte ens de närmaste allierade har någon självklar särställning.

Inga kärnvapen i Finland under fredstid

I redogörelsen finns nu en skrivelse om att ”Finland inte avser att stationera kärnvapen på sitt territorium under fredstid”. Den här skrivelsen kom till efter att regeringen i mars presenterade planer på att slopa totalförbudet mot kärnvapen som finns i lagstiftningen.

– Ingen vill ha en värld där kärnvapenkrig förs. Kärnvapen är ett centralt avskräckningselement. När man inte avser att använda dem är det ytterst viktigt hur man kommunicerar om dem och hur man inte kommunicerar, säger Valtonen.

Statsminister Petteri Orpo har motiverat slopandet av kärnvapenbegränsningarna med att lagen är skriven i en tid då den skulle skydda oss mot ryska kärnvapen på finländsk mark. Han har också sagt att lagen inte är förenlig med att Finland gick med i Nato utan förbehåll.

Statsminister Orpo har i kärnvapenfrågan fått uppbackning av president Alexander Stubb, men oppositionen med Socialdemokraterna i spetsen har kritiserat processen. Försvarsfrågor har av tradition beretts parlamentariskt så att alla riksdagsgrupper har deltagit i processen enligt SDP:s ordförande Antti Lindtman.

Ryssland fortfarande det stora hotet

I redogörelsen konstateras att Ryssland fortsätter vara det långsiktiga hotet mot Finland.

Rysslands krig i Ukraina har pågått i över fyra år och säkerheten i Europa fortsätter vara instabil så länge kriget pågår.

– Vi måste förbereda oss på att osäkerheten fortsätter länge. Även om fred skulle uppnås i Ukraina, försvinner inte det hot som Ryssland utgör, säger utrikesminister Valtonen.

Situationen i Mellanöstern eskalerar snabbt efter USA:s och Israels militära angrepp mot Iran och Irans attacker mot länder i regionen. Det påverkar inte bara ekonomin och säkerheten, utan den avleder också fokus från Rysslands anfallskrig, står det i redogörelsen.