När statsminister Petteri Orpos regering presenterade sin utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse sommaren 2024, beskrevs USA som en engagerad och strategisk garant för europeisk säkerhet. Det var en beskrivning som snabbt föråldrades när Donald Trump återvände till Vita huset.
I den nu uppdaterade redogörelsen konstateras att det transatlantiska samarbetet präglas av oförutsägbarhet, snabba kast och hårdare retorik. Och att USA:s utrikespolitik idag styrs av strategin ”America First”, där nationella intressen och ekonomisk nytta dikterar besluten.
Trots detta slår redogörelsen fast att Finlands relation med USA har fördjupats ytterligare: ”Länderna har nära bilaterala relationer, och dialogen på politisk nivå är tätare än någonsin tidigare.”
Chocken år 2022: Från öst till ”Go West”
För att förstå varför Finland väljer att knyta sig allt närmare en tidvis Europafientlig amerikansk administration måste vi backa till vintern 2022.
Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina innebar en fundamental omprövning av inte bara Finlands säkerhetspolitik utan även vår handel.
Finländska företag tvingades lämna den ryska marknaden för att istället söka tillväxt i väst. Inom utrikesförvaltningen myntades begreppet ”Go West”.
På våren 2022 lämnade Finland in sin Natoansökan och dåvarande presidenten Joe Biden välkomnade ”det lilla landet i norr” med öppna armar.
Aldrig tidigare hade Finland fått så mycket medial uppmärksamhet i USA som under 2022.
Amerikanska medier rapporterade om vår långa östgräns, vår krisberedskap, vårt starka försvar och köpet av 64 stycken F-35-plan. Till och med statsminister Sanna Marins festande drog blickarna till sig.
I den amerikanska senaten talade mäktiga politiker initierat om Vinterkriget och beskrev i detalj prickskytten Simo Häyhäs bedrifter.
Finland gick ”all in”
Det amerikanska fönstret stod vidöppet och Finland satsade stort.
Våra främsta företagsledare besökte nyckeldelstater, och för första gången någonsin leddes en handelsdelegation av den dåvarande presidenten själv, Sauli Niinistö. Nokias dåvarande vd Pekka Lundmark gick så långt att han bosatte sig i USA under ett drygt halvår.
Sommaren 2023 gav charmoffensiven utdelning när den dåvarande presidenten Joe Biden besökte Helsingfors. Vid samma tidpunkt klev USA förbi Tyskland som Finlands viktigaste handelspartner.
Trump 2.0 och spelplanen förändrades
Men så kom november 2024 och Donald Trumps valseger.
Femton månader in i Trumps andra mandatperiod är USA inte längre det land som Finland så målmedvetet klamrade sig fast vid för några år sedan.
Finland tvingades anpassa sig, precis som så många gånger förr.
Den utrikespolitiska ledningen såg en öppning: president Alexander Stubb dammade av golfklubborna och lyckades etablera en personlig länk till Ovala rummet.
Eller som det uttrycks i den uppdaterade redogörelsen: ”Betydelsen av personliga relationer har fått en helt ny tyngd”.
Utrikesminister Elina Valtonen (Saml) beskriver det som en balansgång.
– Vår viktigaste politiska partner är Europeiska unionen och vi betonar EU:s betydelse i våra bilaterala samtal med USA.
Den kompletterade redogörelsen beskriver balansgången på följande sätt:
”Finlands goda relationer med USA ger en möjlighet till konstruktiva diskussioner även i frågor där åsikterna skiljer sig åt.”
Vad det helt konkret betyder förblir osagt i redogörelsen. Liksom vad Finland tänker göra om den transatlantiska sprickan blir ännu djupare eller om Trump beslutar sig att dra USA ur Nato.
Istället beskriver man den nya lägesbilden i ganska diplomatiska ordalag. Ett litet land får anpassa sig efter att ha satsat stort på USA.
Daniel Olin var Svenska Yles USA-korrespondent mellan augusti 2022 och augusti 2025.
Har Finland satsat för mycket på USA? Diskutera i kommentarsfältet.