VOOZH about

URL: https://yle.fi/a/7-10099132

⇱ Därför får man inte FPA-ersättning för fetmamediciner | Inrikes | Svenska Yle


Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till huvudinnehåll

Väldigt dyrt och alltför osäkra långtidseffekter.

Ungefär med de argumenten sa Läkemedelsprisnämnden nyligen nej till ansökan om att få FPA-ersättning för vissa läkemedel mot fetma.

Läkemedelsprisnämnden är en enhet vid social- och hälsovårdsministeriet som beslutar om vilka läkemedel som ska vara ersättningsgilla.

Förra veckan slog nämnden alltså fast att fetmamedicinen Wegovy med det aktiva ämnet semaglutid, inte får FPA-ersättning.

Också storsäljaren, diabetesmedicinen Ozempic innehåller semaglutid. Ozempic kan man få ersättning för vid vård av diabetes, men inte vid vård av fetma.

Det var läkemedelstillverkaren Novo Nordisk som hade ansökt om att få in Wegovy på listan över mediciner för vilka man kan få ersättning från Folkpensionsanstalten.

Hälsonyttan vägs mot priset

På Läkemedelsprisnämnden förklarar ordföranden Susanna Grimm-Vikman det här med en helhetsbedömning.

– Våra beslut bygger på lagen. Målet är att hitta den största möjliga hälsonyttan i relation till de resurser som samhället har till förfogande.

Susanna Grimm-Vikman vid Läkemedelsprisnämnden säger att man måste bedöma läkemedlens pris i förhållande till helhetsnyttan för både individer och hela samhället. Bild: Taisto Lapila

Enligt Grimm-Vikman förkastas ansökningarna sällan på grund av att läkemedlen inte skulle vara tillräckligt effektiva. Oftare är det priset i relation till nyttan som avgör.

Hon kan inte öppna upp detaljerna i beslutet om just fetmamedicinerna men säger så här:

– Enligt vad man vet nu så kan det vara frågan om en livslång vård. Det gäller potentiellt en mycket stor grupp människor som skulle få ersättningen väldigt länge.

Fetma är vanligare bland personer med lägre inkomster och svagare ställning i samhället. Hur tänker ni kring deras möjligheter att få tillgång till fetmaläkemedel?

– Det är klart att den socioekonomiska ställningen påverkar möjligheten att skaffa medicinerna. Men det är inte en omständighet som vi beaktar i vårt beslutsfattande, det finns andra system i samhället som kan hjälpa här.

Växande problem

Närmare en tredjedel av finländarna över 20 år har fetma enligt den officiella definitionen. Det innebär ett kroppsmasseindex på minst 30.

Enligt God medicinsk praxis kan de här personerna få recept på fetmamediciner, men de får alltså betala dem själva, utan någon FPA-ersättning. Medicinerna kostar i allmänhet mellan 100 och 300 euro i månaden.

I fjol använde nästan 90 000 finländare mediciner med semaglutid. De kostade omkring 66 miljoner euro och det var så gott som alltid patienterna själva som betalade medicinerna.

Enligt vad man vet i dag bör man använda fetmamedicinerna länge, kanske livet ut. De som slutar med läkemedlen går ofta upp i vikt igen.

Fetma och sjukdomar som är kopplade till fetma beräknas kosta samhället över 2,5 miljarder euro om året, i både direkta och indirekta kostnader. Det visar den senaste undersökningen inom ramen för forskningsprojektet FinWeight.