Många ungdomar och unga vuxna lyssnar på musik och poddar på så hög volym i hörlurarna att de riskerar bestående hörselskador. Eftersom problemen ofta visar sig först flera år senare underskattar många faran.

En uppmärksammad sammanfattande studie i den vetenskapliga tidskriften BMJ Global Health uppskattade år 2022 att en miljard människor i åldern 12 till 34 år riskerar nedsatt hörsel av det forskarna kallar osäkert lyssnande.

Barbara Canlon är professor i hörselfysiologi vid Karolinska Institutet i Sverige och har forskat i hörsel i decennier.

– Den studien är väldigt intressant och en stark indikation på att ungdomar i dag lyssnar alldeles för högt, säger hon.

Sedan studien publicerades har världshälsoorganisationen WHO upprepat varningen.

Nyare forskning visar också att höga ljud kan ge dolda skador som inte alltid syns på ett vanligt hörseltest.

Mellan fem och tio procent av dem som lyssnar på musik i hörlurar riskerar permanenta hörselskador av att lyssna på hög volym i mer än en timme om dagen i minst fem år. Det bedömer EU:s vetenskapliga kommitté för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR).

Skadan kommer smygande

Hörseln verkar ofta återhämta sig redan efter några timmar eller dagar. Efter en konsert eller en lång dag med hörlurar kan det susa eller ringa i öronen, men sedan känns allt som vanligt igen.

Skadan kan ändå redan vara skedd, även om symtomen försvunnit. För varje ny gång med för högt ljud ökar dessutom risken för bestående hörselnedsättning och tinnitus.

– Det är en signal om att man har skadat ett litet område i hörselsnäckan. Cellerna dör inte direkt och nervfibrerna tar ännu längre tid på sig. Det kan dröja tio eller femton år innan man märker att hörseln blivit sämre, säger Barbara Canlon.

Den som drabbas hör sämre på två sätt. Dels blir svaga ljud svårare att uppfatta, dels försvinner de ljusa, höga frekvenserna först. Det är därför man framför allt får svårt att uppfatta tal, särskilt i bullriga miljöer.

– Det blir svårt att höra skillnad på vissa ord, såsom de engelskspråkiga ”fish” och ”dish”, säger hon.

Lätt att strunta i varningen

I EU är mobiler och musikspelare begränsade till 85 decibel. Det är en gräns som infördes år 2013 och som i dag är högre än forskare rekommenderar.

Den säkra nivån har stegvis sänkts i takt med ny forskning, från 90 till 85 och numera till 80 decibel. Det är ungefär samma nivå som trafik från en närliggande väg.

Användaren kan dessutom höja volymen ända till 100 decibel och då upprepas en varning om riskerna. Det sker ändå bara var tjugonde timme och varningen är lätt att strunta i.

Hur länge man tål en hög volym beror på nivån. Världshälsoorganisationen WHO drar en gräns vid 30 minuter om dagen för ljud på 90 decibel. Lyssnar man så högt i flera timmar ökar riskerna, men känsligheten varierar mellan personer. Barn och unga är extra känsliga.

Barbara Canlon efterlyser ständig upplysning om riskerna och menar att reglerna kunde behöva skärpas.

– Det som borde göras är kampanjer och information, i skolan och överallt. Folk är väldigt omedvetna om sambandet mellan högt ljud och hörselnedsättning.

Hon påminner om de kraftfulla kampanjer som på 1970-talet minskade bullerskadorna inom industrin.

Små skillnader i decibel har stor betydelse

Skillnaderna i decibel kan låta små, men skalan är logaritmisk.

– Går du upp tre decibel fördubblar du ljudets energi, även om det inte låter dubbelt så högt för örat. Tre decibel är egentligen en väldigt liten ökning, men den betyder mycket för risken, säger Barbara Canlon.

Därför betyder också en liten sänkning mycket. Brusreducerande hörlurar gör att den genomsnittliga volymen kan sänkas med flera decibel, eftersom man inte längre behöver överrösta bakgrundsljudet.

Det spelar ingen roll vad man lyssnar på. Det är ljudnivån och tiden som avgör. Musik spelas däremot ofta upp på högre volym än tal.

Ett enkelt första steg är att hålla koll på den egna lyssningen. På smartmobiler går det att se vilka nivåer man har utsatt sig för och att ställa in ett tak för volymen, och det finns gratisappar som mäter decibel.

Till exempel på Iphone hittar man ljudinformationen i den förinstallerade appen Hälsa.

– Det är viktigt att unga kollar upp vilka nivåer de lyssnar på. I telefonen kan man sätta en gräns och se i realtid när ljudet blir farligt, säger Canlon.

Ta pauser och skydda hörseln på konsert

Korta pauser då och då hjälper öronen att återhämta sig.

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att man använder hörlurar högst en timme om dagen, något många inte håller sig till. Men det viktigaste är ändå att hålla nere volymen.

Hon betonar dessutom att fler borde våga använda öronproppar på konserter. I nuläget avstår många från det för att det inte känns coolt eller nödvändigt.

Ingen medicin, men ökad risk för demens

Det finns ingen medicin som botar en bullerskada. Det enda som hjälper är tekniska hjälpmedel som hörapparater, och därför handlar allt om att förebygga. Hörapparaterna har blivit bättre men är långt ifrån perfekta, särskilt i miljöer med mycket bakgrundsljud.

– Man blir hjärntrött med tiden, säger Barbara Canlon.

Obehandlad hörselnedsättning kan på sikt leda till isolering och har kopplats till ökad risk för demens. Den som inte hör vad andra säger drar sig undan sociala sammanhang. Ändå är hörhjälpmedel fortfarande förknippade med stigma, påpekar Canlon.

– Det är inga problem att köpa glasögon när man får sämre syn. Men hörseln knyts ihop med stigande ålder.

Hon betonar att det är mycket viktigt att skydda sin hörsel.

Har du märkt någon förändring i din hörsel med åren? Tror du att dina lyssningsvanor kan ha påverkat? Vad borde göras för att skydda folks hörsel? Svara i kommentarsfältet.