VOOZH about

URL: https://yle.fi/a/7-10099955

⇱ Tre faktorer som kan stärka försvarsviljan i Finland | Inrikes | Svenska Yle


Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till huvudinnehåll

Enligt Albert Weckman finns det särskilt tre faktorer som spelar en avgörande roll då det kommer till att vilja, eller inte vilja, försvara Finland.

Weckman har doktorerat i statskunskap vid Åbo Akademi, och disputerade nyligen på sin avhandling som handlar om just försvarsviljan i Finland.

– För det första så spelar hotuppfattningarna en stor roll, det vill säga då säkerhetsläget i världen försämras, så förändras också våra attityder till försvaret, berättar Weckman i Nyhetspodden.

Försvarsviljan är hög i Finland. Det visar Weckmans avhandling, och en undersökning från Planeringskommissionen för försvarsinformation i slutet av fjolåret.

Säkerhetsläget i Europa de senaste åren har stärkt viljan att försvara Finland, men på grund av vår historia har den alltid varit stadig i jämförelse med till exempel Sverige.

Hus, bil och sommarstuga inverkar

Förutom hotuppfattningar spelar ekonomisk trygghet en viktig roll för det psykologiska försvaret.

– Inom nationalekonomin används begreppet guns versus butter, eller vapen kontra smör, berättar Albert Weckman.

Personer som äger något materiellt, som hus eller bil, visar en större vilja att försvara landet. Bild: Antti-Petteri Karhunen / Yle

– Poängen i korthet är alltså att vi måste välja vad vi satsar på, och om ekonomin går dåligt i ett land och medborgarnas plånböcker är tomma, så är vi inte lika benägna att satsa pengar på försvar och kollektivt försvar.

Teorin verkar också synas på individuell nivå. Weckmans forskning visar att de som har det bättre ställt rent ekonomiskt, också visar en större benägenhet att vilja försvara sitt land.

Särskilt handlar det om personer som äger till exempel hus eller bil.

– Människor som upplever att de har mer att förlora när det kommer till materiella tillgångar, exempelvis hus eller sommarstuga, tenderar att vara mer villiga att försvara Finland.

För det tredje så visar Weckmans forskning att en känsla av samhörighet gör att vi har en större vilja att försvara också andra länder.

– Rent konkret: människor som känner en stark samhörighet med Europa är mer benägna att faktiskt stödja till exempel andra allierade länder med militärt bistånd, ifall det skulle behövas.

Rysslands anfallskrig i Ukraina påverkade också kraftigt finländares vilja att försvara vårt eget land. Bild: Tetiana Dzhafarova / AFP

Försvarsviljan i Finland är hög – och det är viktigt

Särskilt i ett litet land som Finland är det viktigt att det finns en hög försvarsvilja, menar Weckman.

Det här eftersom hela det så kallade totalförsvaret bygger på värnplikt och en stor reserv.

– Om vi inte har en stark försvarsvilja så urholkas egentligen hela vårt system.

Han ser också skillnader mellan Finland som ett litet land och USA som en militär supermakt.

– I vår forskning ser vi att det i Finland är mer komplext än bara patriotism eller nationell tillhörighet, jämfört med USA vars försvarssystem är uppbyggt på ett annat sätt med ett annat svängrum.