Östra Nylands välfärdsområde kan fortsätta som ett självständigt välfärdsområde. Det konstaterar experter från Finansministeriet som har granskat ekonomin och verksamheten under ett år.

Välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist är lättad över beslutet, trots att det redan under våren fanns tecken på att det kommer att gå vägen.

– Visst är jag ju lättad, men under vårens lopp började det bli klart att utvärderingsgruppen är nöjd med det arbete vi har gjort så att verkställigheten går åt rätt håll, säger Lönnqvist.

Enligt Lönnqvist behövde välfärdsområdets ledning inte bygga upp specifika argument för att försöka övertyga utvärderingsgruppen om fortsatt självständighet.

– Det viktiga var ju att vi gjorde ett omfattande produktivitets- och sparprogram och att de beslut som behövde göras gjordes. Det var nog avgörande hur budgetprocessen gick i i fjol på hösten.

Kritik mot staten

Max Lönnqvist ser utvärderingsgruppens förfarande som en del av välfärdsområdets utveckling, till vilken även vårens samarbetsförhandlingar hör.

– Det har nog varit krävande, men inte direkt tungt. Det här är en del av processen. Välfärdsområdena har funnits i drygt tre år och det är en historiskt stor förändring. Därför behövs lite olika modeller för olika välfärdsområden, konstaterar Lönnqvist.

När det gäller framtiden och strävan efter att inte råka ut för ytterligare en ekonomisk knipa så tror Lönnqvist inte på en återgång till ett motsvarande läge som när social- och välfärdsreformen genomfördes.

Enligt Lönnqvist genomfördes reformen med bristfällig finansiering, det vill säga kommunerna anmälde för små utgifter för social- och hälsovård samt räddningstjänster för 2021 och 2022.

– Om vi hade fått en lite bättre ekonomisk start hade vi kanske kunnat undvika den här utvärderingsprocessen som en helhet, säger Lönnqvist.

Lönnqvist riktar också kritik mot statens bristande förmåga att bättre anpassa utgifter och verksamhet efter kommunernas utgångslägen.

– Flera välfärdsområden kunde bygga på till exempel ett tidigare sjukvårdsdistrikt eller samkommuner, men ingenting sådant fanns ju i Östnyland. Vi började nästan från noll. Det fanns inte någon stark ansvarstagare på området på det viset.

”Viktigt att Nylands särlösning inte ifrågasätts”

Östra Nylands välfärdsområde fortsätter i egen regi men det innebär samtidigt att de planerade sparåtgärderna måste fullföljas. I princip håller Finansministeriet ett vakande öga på området under de fem närmaste åren.

– Det är viktigt att vi kan klara av att verkställa de delarna av produktivitetsprogrammet som sträckar sig till 2029. Men balanseringen tar ju inte slut där och vi har lov förlänga täckningstiden av det akumulerade underskottet till 2031.

Lönnqvist tolkar utvärderingsgruppens bedömning som en handräckning av staten att välfärdsområdet får och kan ordna tjänster på två språk i östra Nyland.

– Det är också viktigt att den här särlösningen inte ifrågasatts utan att vi får ha HUS-sammanslutningen och flera välfärdsområden inom Helsingfors och Nyland. Det tycker jag är viktigt.

Lönnqvist hoppas också att välfärdsområdet inom en snar framtid kan ändra fokus från administration och ekonomi till att utveckla tjänster, service och innehåll.