Europeiska centralbanken (ECB) har höjt sin styrränta för att kämpa mot inflationen i Europa. Inflationen ökar på grund av att kriget i Iran har pressat upp oljepriserna.

En högre ränta fungerar som en broms på den ekonomiska utvecklingen. En räntehöjning är ett någorlunda bra redskap mot en inflation som beror på en överhettning av ekonomin.

Nu beror inflationen på att Iran har stoppat oljeexporten i Hormuzsundet. Det kan ECB inte påverka med sin ränta.

Jyri Suonpää är chefsstrateg på Ålandsbanken. Han kallar dagens beslut för ett ”megalomaniskt misstag”.

– Räntehöjningen är verkligen skadlig för Europas ekonomi i det här läget.

Europas ekonomi lider redan av energikrisen.

Konsumenternas förtroende är överlag lågt i euroområdet och den ekonomiska tillväxten ligger nära noll. Det är sämre än i alla andra stora ekonomiska samarbetsområden.

Räntehöjningens effekter kommer att vara extra stora i Finland, eftersom nästan alla våra lån är bundna till rörliga räntor. Då ökar lånekostnaderna för dem som har banklån snabbt när räntan stiger.

Räntehöjningen kan förlänga bostadsmarknadens återhämtning

Vad beträffar bostadsmarknaden i Finland säger Tanja Wennonen-Kärnä, chefsstrateg vid S-Banken, att höjningen kommer att få effekter.

– Bostadsmarknaden kommer att känna av höjningen genom högre räntor och bostadshandeln kommer kanske att stanna av lite, säger Wennonen-Kärnä.

Eftersom bostadsmarknaden har varit rätt stillsam de senaste åren, tror hon att höjningen av styrräntan antagligen bara förlänger bostadsmarknadens återhämtning.

Enligt Wennonen-Kärnä är det också svårt att förutspå hur räntehöjningen kommer att påverka bostadspriserna.

Hon tror ändå att den enskilda finländaren kan vara rätt lugn eftersom ECB:s räntehöjningar endast förutspås fortsätta till början av nästa år.

Enligt Tanja Wennonen-Kärnä har däremot Irankriget och situationen vid Hormuzsundet större inverkan på ekonomin än torsdagens höjning av styrräntan.

– Om vi går in för att man verkligen måste börja begränsa efterfrågan på råolja och gas, kommer det nog genast att slå hårt mot olika transport- och matvarupriser samt priset på förpackningar, plast, metaller och mineraler. Då får vi många problem samtidigt, säger hon.

Därför var centralbanken tvungen att höja räntan

Orsaken till att ECB höjde räntan är att bankens huvudsakliga uppdrag är att hålla inflationen nära 2 procent.

När centralbanken grundades kunde EU:s medlemsländer inte enas om att ge den ett bredare ansvar. Därför måste banken nu reagera när inflationen ökar, även om det är illa för ekonomin.

ECB har säkert också i färskt minne den hårda kritik man fick utstå för att inte ha höjt räntan tillräckligt snabbt efter Rysslands anfall mot Ukraina.

Också då drevs inflationen upp av stigande energipriser, och steg i oktober 2022 till 10,6 procent.

Framtiden oklar

Ekonomiska experter är djupt oeniga om hur räntan kommer att utvecklas under resten av året.

De flesta bedömare väntar sig totalt två räntehöjningar i år. Då skulle styrräntan stiga till 2,5 procent, och kanske börja sjunka igen i början av nästa år.

Nordea utgår från tre räntehöjningar till, vilket skulle betyda att räntan i år stiger till 3,0 procent.

Jyri Suonpää väntar sig å andra sidan att de negativa ekonomiska effekterna av dagens höjning kommer att tvinga centralbanken att backa, och sänka räntan tillbaka till 2,0 procent under slutet av året eller senast i början av 2027.

Rättelse: I en tidigare version av denna text stod det ”Räntesänkningen” i artikelns första citat. Det ordet korrigerades senare till ”Räntehöjningen” eftersom ECB inte sänkte styrräntan, utan höjde den. Rättelsen på Svenska Yles webb gjordes 11.6 klockan 19.15. Alla rättelser görs i enlighet med Yles etiska regler.