Bedömning och återkoppling som hjälper elever att bli mer aktiva i sitt eget lärande stärker elevernas motivation.

Det visar en undersökning som forskare vid Östra Finlands universitet har gjort.

Forskarna studerade hur svensklärarna ger respons till sina elever.

Totalt deltog 50 svensklärare i finska skolor, både i grundskolan och på andra stadiet. Materialet består av intervjuer, enkätsvar och videoklipp av lektioner.

Svenska kulturfonden finansierade undersökningen.

Tre behov som stärker motivationen

Resultaten visar att elevens motivation ökar om responsen svarar på tre grundläggande psykologiska behov.

– Det första är autonomi, alltså inflytande över sitt lärande. Det andra är kompetens, vilket innebär känslan av att man utvecklas. Det tredje är samhörighet och här behöver responsen vara uppmuntrande och relationsskapande, säger projektforskare Sara Karhu.

Om de tre psykologiska behoven uppfylls sker inlärningen smidigare.

– Konkreta exempel är: du har verkligen utvecklat din text, vad vill du lära dig till nästa gång eller jättebra att du vågar prata, det behöver inte vara perfekt.

Tidigare såg man respons som något som läraren gav och eleven tog emot. Numera betonar man att det är viktigt att eleven själv är aktiv i processen.

Förmågan att utvärdera sig själv och ge respons till kamrater blir alltså viktigare, fortsätter Karhu.

Däremot visar forskning att respons som fokuserar på hur korrekt en uppgift har gjorts inte är särskilt effektiv. Detsamma gäller respons som riktas mot eleven som person, till exempel 'du är duktig'.

I stället behöver responsen rikta sig mot själva lärandet.

– Den mest effektiva responsen riktas mot själva processen, alltså hur eleven arbetar, vilka strategier eleven använder och hur eleven utvecklas. En viktig dimension är att stödja förmågan att själv förstå sitt lärande, sätta mål och ta nästa steg.

Studien bestod också av inspelade lektioner där forskarna studerade lärarnas nonverbala respons, det vill säga kroppsspråk och position.

– Det är lärarens ansiktsuttryck, leende som kan vara uppmuntrande, nickningar som bekräftar att eleverna är på rätt väg eller en rynkad panna som signalerar att här behöver något utvecklas.

Tidsbrist och svaga kunskaper

En stor del av lärarna upplevde tidsbrist och stora elevgrupper som de största hindren för att ge respons på ett sätt som de skulle önska.

– Det är inte alltid som det finns en möjlighet att planera. Då blir ju responsen ofta mer intuitiv och mindre systematisk.

Många av lärarna efterlyste fortbildning och gemensamma rutiner som stöd för att utveckla sin förmåga att ge respons till eleverna.

Både motivation och kunskaper i svenska är svaga.

Enligt en utredning som Nationella centret för utbildningsutvärdering publicerade 2023 har de flesta nior som läser B1-lärokursen (den kortare kursen) skolvitsordet 6 i svenska.

Kan rätt sorts respons vända trenden och motivera fler till att läsa svenska?

– Det tror jag absolut. Det handlar om hur läraren bygger upp relationen och skapar en god atmosfär i klassrummet där eleverna får tro på att de faktiskt kan och själva ser att de utvecklas.