Jutta Rosenberg ser tydliga utmaningar i finskundervisningen vid finlandssvenska skolor. Hon är lärare i finska vid Mattlidens gymnasium och ordförande i Finsklärarföreningen.

– Det har varit mycket tal om att ungdomarnas språkkunskaper överlag blir sämre, vilket också gäller finlandssvenska ungdomars finskkunskaper, säger hon.

Majoritetsspråket ett måste

För svenskspråkiga ungdomar är problemet särskilt allvarligt, eftersom finska är majoritetsspråket i Finland.

– I längden kan det leda till problem med att vara fullvärdiga samhällsmedlemmar om de inte lär sig finskan ordentligt, konstaterar Rosenberg.

Hon tror ändå inte att intresset bland svenskspråkiga unga att lära sig finska dalat på samma sätt som intresset hos finskspråkiga unga att lära sig svenska.

– De flesta förstår nog att de måste kunna finska i Finland. Men att veta att man behöver finska är inte samma sak som att faktiskt studera finska. Det är många som inte alls tycker det är roligt att studera finska, säger hon.

Grammatiken ett nödvändigt ont

Många elever förstår finska bra och har ett gott ordförråd, men för att de ska kunna använda språket och bilda meningar så krävs kunskaper i grammatik.

– Grammatik är det som elever och studerande absolut minst vill studera. De tycker det är skittråkigt, säger Rosenberg.

Även vardagsspråket kräver grammatik, vilket gör problemet svårt att kringgå. Men det gör inte grammatiken lättare.

– Grammatiken är ett måste, men också så himla svår och jobbig för svenskspråkiga. Den skiljer sig jättemycket från det egna modersmålet, säger hon.

Växande språkklyftor ett problem

Skillnaden mellan elever som läser modersmålsinriktad finska och de som läser A- eller B-finska har vuxit enligt Rosenberg, även i finskspråkiga områden som Helsingforsregionen.

– Om du inte kan finska men folk omkring dig har finska som sitt modersmål, så blir känslan av att inte vara på samma nivå jobbig. Då blir det också svårare att våga använda finskan, säger Rosenberg.

Där skiljer sig finskundervisningen tydligt från undervisningen i andra främmande språk. När elever börjar läsa till exempel tyska från noll är alla på samma nivå, medan situationen med finska är annorlunda.

Skolan kan inte göra magi

Jutta Rosenberg är realistisk om skolans begränsade möjligheter.

– Undervisningen är endast en liten del av elevernas liv. Den kan inte få någon att magiskt lära sig finska. Vi har helt enkelt inte möjlighet till det i skolan, säger hon.

Ansvaret ligger också på de vuxna, som kan ge barnen en mer finsk språkmiljö genom hobbyer och vardagskontakter.

Motivationen måste också komma inifrån, som när ungdomar plötsligt märker att de behöver finska för ett jobb, en hobby eller en partner.

– Ju mer de kommer i kontakt med finskan och använder den, desto säkrare skulle de bli. Och desto mer skulle språket utvecklas, säger Rosenberg.

Forskningsprojekt vid Åbo Akademi ska minska klyftan

Rosenberg deltar i forskningsprojektet Finska – ett tillgängligt språk för alla vid Åbo Akademi, som ska undersöka svenskspråkigas finskkunskaper ur ett jämlikhetsperspektiv.

Projektet, som finansieras av Kulturfonden, startar i augusti.

– Vi ska jobba med att göra finskan mer lättillgänglig, och få skillnaderna mellan modersmålsinriktad finska, A-finska och B-finska att bli mindre, säger Rosenberg.

Hur tror du att man bäst motiverar unga att lära sig språk som de ”måste” kunna men kanske inte tycker är roliga? Har du egna tips eller erfarenheter? Berätta i kommentarsfältet!