Blir de dagvårdsanställda så pressade att de inte har tid att stöda varandra, så blir dagvården sämre och barnen otrygga. Varningen kommer från forskaren Mari Nislin som betecknar regeringens planer för dagvården som ett hot.

Det är inte länge sedan dagvårdsanställda i flera städer drog ut på gatorna i protest mot det som då var avlägsna planer, nämligen att regeringen ville tillåta att barngrupperna blir större. Deras farhåga var att en vårdares enda famn och två händer inte längre räcker till om grupperna växer.

Nu får de demonstrerande daghemsanställda stöd från forskarhåll. Det är pedagogikforskaren Mari Nislin som ser precis samma hotbild. Hon disputerar för doktorsgraden med en avhandling om stress hos dagvårdsanställda.

- Om barngrupperna blir större ökar belastningen på personalen. Det samma gäller om arbetet blir svårare att organisera då den subjektiva rätten till dagvård slopas, säger Nislin.

Forskningen handlar om hur stresshantering och kvalitet på dagvården går hand i hand. Den visar att stämningen inom personalen spelar en viktig roll för hur bra eller dåligt de anställda lyckas hantera stress.

- Det är avgörande hur väl personalen drar åt samma håll, kan läsa av varandra och stöda kollegor när det blir tungt. Fungerar det sociala stöder på jobbet så ökar stresståligheten, säger Nislin.

Uppmuntrande, men inte bara bra

Hennes forskningsresultat från daghem i huvudstadsregionen är uppmuntrande. I dagens läge upplever de flesta i personalen att de har socialt stöd från kolleger och förmän. Arbetsdagarna är inte bara nervpåfrestande utan också givande.

- Men allt är inte bra. Det finns de som känner sig utbrända redan i dagens läge och det är det skäl att se allvarligt på, säger Mari Nislin.

För det är framtiden för dagvården som är föremål för hennes oro.

Jag ser nedskärningarna som regeringen planerar för dagvården som ett möjligt hot mot kvaliteten.

Forskare Mari Nislin

- Nedskärningarna hotar daghemmen eftersom de inverkar negativt på pedagogiken, säger Nislin.

Hon hänvisar dels till större barngrupper, dels till slopandet av den subjektiva rätten till dagvård som för daghemmens vardag kan innebära att verksamheten blir splittrad och svår att planera.

- Dessutom försämrar nedskärningarna anseendet hos daghemsjobben, som redan är en lågavlönad kvinnobransch. När man skär just här, visar man att arbetet inte är uppskattat. Det är oroväckande, säger Nislin.

Daghemspersonalen har ingen särskild tid för att stöda och uppmuntra varandra, utan det sker under arbetets gång inför barnen. När jobbtempot skruvas upp påverkas också barnen av förändringar i stämningen, resonerar forskare Mari Nislin.

- När de vuxna uppvisar sympati för varandra så återspeglas det hos barnen. Detsamma gäller humor, som jag tycker är mycket viktig, säger hon.

Märker barnen att de vuxna har roligt tillsammans så har de gott att vara.

Forskare Mari Nislin

Ifall stämningen däremot blir spänd mellan de vuxna på grund av stor aretsbörda, så återspeglar barnen också det.

- Det blir förvillande för dem om de vuxnas relationer är kalla och glädjelösa. Resultatet kan bli att barnen apar efter de vuxnas beteendemönster, varnar forskare Mari Nislin.