VOOZH about

URL: https://frr.wikipedia.org/wiki/Kanada

⇱ Kanada – Wikipedia


Zum Inhalt springen
Faan Wikipedia
👁 Image
Tekst üüb Öömrang
Kanada
👁 Flag faan Kanada
Flag faan Kanada
👁 Woopen faan Kanada
Woopen faan Kanada
Flag Woopen
Woolspröök: A Mari Usque Ad Mare
Amtelk spriak Ingelsk, Fransöösk
Hoodstääd Ottawa
Stoot (skak) Parlamentaarisk monarchii
Stoot baas Könang Kaarl III., fertreeden faan
Generaalguwernöör Mary Simon
Regiarang baas Iarst minister Mark Carney
Grate 9.984.670 km²
Iinwenern 34.278.406 (2011)
Iinwenern per km² 3,4 Iinw./km²
BIP
  • Totaal (PPP)
  • Totaal (Nominaal)
  • BIP/Iinw. (PPP)
  • BIP/Iinw. (Nominaal)
2008
  • $ 1303 Milliarden (plaats 14.)
  • $ 1510 Milliarden (plaats 11.]])
  • $ 39.183 (plaats 14.]])
  • $ 45.428 (plaats 18.]])
HDI 0,888 (plaats 8.)
Münt Kanaadisk Dooler
Suwereniteet 1982 (formaal)
Natsionaalhümne O Canada
Tidjsoon UTC −3,5 bit −8
Autokääntiaken CDN
TLD .ca
Tilefoonföörwool +1
👁 Laag faan Kanada uun Ameerikoo.
Laag faan Kanada uun Ameerikoo.
Laag faan Kanada uun Ameerikoo.

Kanada (ingelsk an fransöösk: Canada) as en lun uun Nuurd-Ameerikoo. Uun't nuurden leit at Arktisk Sia an Greenlun, uun't süüden an nuurdwaasten a Ferianagt Stooten faan Ameerikoo, uun't waasten a Pasiifik, an uun't uasten a Atlantik. Uun Kanada lewe 34 miljuun minsken, det as plaats 36. üüb a eerd.

Beskriiwang

[Bewerke | Kweltekst bewerke]

Amtelk spriaken:

Spriaken faan a ual iinwenern:

Spriaken faan a ual iinwenern Spreegertaalen Mamenspriak Hüs spriak
Cree 99,950 78,855 47,190
Uastkanada inuit 35,690 32,010 25,290
Ojibwe 32,460 11,115 11,115
Montagnais-Naskapi (Innu) 11,815 10,970 9,720
Denesuline 11,130 9,750 7,490
Oji-Cree (Anishinini) 12,605 8,480 8,480
Mi’kmaq 8,750 7,365 3,985
Siouan languages (Dakota/Sioux) 6,495 5,585 3,780
Atikamekw 5,645 5,245 4,745
Blackfoot 4,915 3,085 3,085
Tłįchǫ of Dogrib 2,645 2,015 1,110
Algonquin 2,685 1,920 385
Dakelh 2,495 1,560 605
Gitksan 1,575 1,175 320
Tsilhqot’in 1,400 1,070 435
Nuurd-Slavey 1,235 650 650
Süüd-Slavey 2,315 600 600
Malecite 790 535 140
Chipewyan 770 525 125
Inuinnaqtun 580 370 70
Gwich’in 570 355 25
Mohawk 615 290 20
Shuswap 1,650 250 250
Nisga’a 1,090 250 250
Tlingit 175 0 0

Prowinsen an teritoorien

[Bewerke | Kweltekst bewerke]
👁 Image
Poliitisk koord faan Kanada (dü könst a prowinsen uunklike)
Prowins of
Teritoorium
Hoodstääd Grate
uun km²
Iinwenern
(2006)[2]
👁 Alberta
Alberta
Edmonton661.8483.290.350
👁 British Columbia
British Columbia
Victoria944.7354.113.487
👁 Manitoba
Manitoba
Winnipeg553.5561.148.401
👁 Neufundland an Labrador
Neufundland an Labrador
St. John’s405.212505.469
New Brunswick👁 New Brunswick
New Brunswick
Fredericton71.450729.997
👁 Nova Scotia
Nova Scotia
Halifax55.284913.462
Ontario👁 Ontario
Ontario
Toronto1.076.39512.160.282
👁 Prince Edward Eilun
Prince Edward Eilun
Charlottetown5.660135.851
Québec👁 Quebec
Quebec
Québec1.542.0567.546.131
👁 Saskatchewan
Saskatchewan
Regina651.036968.157
Nordwestterritorien👁 Nuurdwaast-Teritoorien
Nuurdwaast-Teritoorien
Yellowknife1.346.10641.464
Nunavut👁 Nunavut
Nunavut
Iqaluit2.093.19029.474
Yukon👁 Yukon
Yukon
Whitehorse482.44330.372


Kanada as sant 1949 lasmaat faan NATO. Det as uk sant 1931 lasmoot faan det Commonwealth of Nations.

Uun't juar 2017 woon Kanada 159.1 miljarden kubikmeetern faan eerdgas. At lun as üüb det füft stääd faan lunen, wat eerdgas wan[3].

Luke uk diar

[Bewerke | Kweltekst bewerke]
👁 Commons
Commonskategorii: Kanada– Saamlang faan bilen of filmer
👁 Wikiatlas
Wikimedia Atlas: MKanada– Geograafisk an histoorisk koorden
  1. Aboriginal languages, Statistics Canada, 2009-10-05
  2. https://web.archive.org/web/20121005164451/http://www12.statcan.ca/english/census06/data/popdwell/Table.cfm?T=101&SR=1&S=1&O=A
  3. Country Comparisons: Natural gas – production, CIA World Factbook.Archiwiaret faan det originool di 5.Maarts2022.Ufrepen di 5.Maarts2022.
56-109