VOOZH about

URL: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gliese_49

⇱ Gliese 49 – Wikipedia


Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
Gliese 49
👁 Image
Observationsdata
Epok:J2000.0
StjärnbildCassiopeja
Rektascension01t02m38,86799 s[1]
Deklination+62°2042,1728[1]
Skenbar magnitud (👁 {\displaystyle V}
)
+9,56 ± 0,02 (v)[2]
Stjärntyp
SpektraltypM1.5 V[2]
B–V+1,463 ± 0,032[3]
Astrometri
Radialhastighet (👁 {\displaystyle R_{v}}
)
-5,974 ± 0,0011[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA:+731,135[1]mas/år
Dek.:+90,690 ± 0,058[1]mas/år
Parallax (👁 {\displaystyle \pi }
)
101,4238 ± 0,019[4]
Avstånd32,158 ± 0,005 (9,860 ± 0,002pc)
Absolut magnitud (👁 {\displaystyle M_{V}}
)
9,55[3]
Detaljer
Massa0,515 ± 0,019[2]M
Radie0,511 ± 0,018[2]R
Luminositet0,04938 ± 0,00090[2]L
Temperatur3 805 ± 51[2]K
Metallicitet+0,13 ± 0,16 (Fe/H)[2] dex
Vinkelhastighet<2[2] km/s
Andra beteckningar
LHS 1179, BD+61 195, G 244-7, G 243-52, GJ 49, HIC 4872, HIP 4872, IRAS 00594+6204, LSPM J0102+6220, 2MASS J01023895+6220422, NLTT 3392, PLX 204, TYC 4021-1115-1, UCAC4 762-010009, USNO-B1.0 1523-00040382, WDS J01026+6221A, WISEA J010239.92+622043.1, Gaia EDR3 522863309964987520, Gaia DR1 522863305661202688, Gaia DR2 522863309964987520 [5][6]

Gliese 49 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeja. Den har en skenbar magnitud av ca 9,56[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 101,4 mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 32,2 ljusår (ca 9,9 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -6 km/s.[1] Stjärnan har gemensam egenrörelse med den röda flarestjärnan V388 Cassiopeiae, som ligger separerad med 295 bågsekunder, vilket betyder ett avstånd av 2900 AE. Båda stjärnorna ingår i stjärnhopen Hyaderna.[7]

Gliese 49 är en röd till orange stjärna i huvudserien av spektralklass M1.5 Ve.[2] Den har en massa som är ca 0,52[2] solmassa, en radie som är ca 0,51[2] solradie och har ca 0,05 gånger solens utstrålning av energi[2][8] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3800 K.[2] Stjärnan har ett metallinnehåll liknande solens med metallicitetsindex [M/H]=+0,03.[9]

Planetsystem

[redigera | redigera wikitext]

En känd exoplanet kretsar kring Gliese 49. Den är en superjord observerad med hjälp av metoden för mätning av radiell hastighet.[2]

Gliese 49 solsystem[2]
PlanetMassaHalv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
ExcentricitetInklinationRadie
b 5,63 ± 0,67 M🜨0,0905 ± 0,001113,8508 ± 0,00510,363 ± 0,096--
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gliese 49, 26 januari 2022..
  1. 1 2 3 4 5 6 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Perger, M.; et al. (April 2019). "Gliese 49: Activity evolution and detection of a super-Earth". Astronomy & Astrophysics. 624: 19. arXiv:1903.04808. Bibcode:2019A&A...624A.123P. doi:10.1051/0004-6361/201935192. ISSN 0004-6361. S2CID 85497416. A123.
  3. 1 2 Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
  4. Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  5. GJ 49 (unistra.fr) , Hämtad 2022-07-10.
  6. "GJ 49". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-12-16.
  7. Makarov, V. V.; et al. (2008). "Common Proper Motion Companions to Nearby Stars: Ages and Evolution". The Astrophysical Journal. 687 (1): 566–578. arXiv:0808.3414. Bibcode:2008ApJ...687..566M. doi:10.1086/591638. S2CID 17811620.
  8. Morales, J. C.; et al. (2008). "The effect of activity on stellar temperatures and radii". Astronomy and Astrophysics. 478 (2): 507–512. arXiv:0711.3523. Bibcode:2008A&A...478..507M. doi:10.1051/0004-6361:20078324. S2CID 16238033.
  9. Houdebine, E. R. (2010). "Observation and modelling of main-sequence star chromospheres – XIV. Rotation of dM1 stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 407 (3): 1657–1673. Bibcode:2010MNRAS.407.1657H. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.16827.x.
vr
Stjärnor i Cassiopeja
Bayer👁 Image
Flamsteed
Variabler
HD
Övriga