VOOZH about

URL: https://sv.wikipedia.org/wiki/Hyvinge

⇱ Hyvinge – Wikipedia

Hoppa till innehållet
Hyvinge
Hyvinkää (finska)
Kommun
Hyvinge stads vapen
Land 👁 Finland
Finland
Landskap Nyland
Admin. centrum Hyvinge centraltätort
Area 336,77km²(2016-01-01)[1]
-land 322,66km²
-vatten 14,11km²
Folkmängd 46 880(2021-12-31)[2]
-män 22 760(2020-12-31)[2]
-kvinnor 23 816(2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 145,29invånare/km²[2][1]
Politik
-Kommundir. Johanna Luukkonen
-Kommunfullm.
ordf.		 Pinja Perholehto (SDP)
-Kommunstyr.
ordf.		 Pentti Puhakka (Saml)
Kommunkod 106
Geonames 7647488
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
96,7%
0,7%
2,6%
Administrativa data
- Landskapsförb. Nyland
- Regioncentrum Helsingfors
- Härad Hyvinge
- Magistrat Hyvinge
- Skattebyrå Mellersta Nyland
- Välfärdsområde Mellersta Nyland
- Försäkringskrets Södra Finland
- Nödcentral Östra- och Mellersta Nyland
- Räddningsverk Mellersta Nyland: station 8, Hyvinge
Läge 60°37′55″N 24°51′43″Ö / 60.63194°N 24.86194°Ö / 60.63194; 24.86194
👁 Hyvinge stads läge
Hyvinge stads läge
Hyvinge stads läge
Webbplats: www.hyvinkaa.fi

Hyvinge (uttalas: [hʏvɪŋɛ]) (finska: Hyvinkää) är en stad i landskapet Nyland i Finland. Staden är belägen omkring 50 kilometer norr om Helsingfors. Hyvinge stads språkliga status är enspråkigt finsk. Staden har omkring &&&&&&&&&&046880.&&&&&046 880 invånare och en total areal på &&&&&&&&&&&&0336.770000336,77 km². Den ingår i Storhelsingfors.

Sofieberg är en egendom i staden. I industriområdet Sahamäki finns bland annat företagen Elektroskandia och Jacquet metals.

Hyvinges stadsdirektör är Raimo Lahti (2012).[3]

Under en del av sitt liv bodde och verkade målaren Helene Schjerfbeck (1862−1946) i Hyvinge.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Hyvinge blev köping 1926 och stad 1960.[4]

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Hyvinge stad, valen 1976–2025

[redigera | redigera wikitext]
ValårVFSDPGRÖNÖVRFPPREFSAFCLFPSFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning(M/K)
1976121735212
12173512
5176,0
1980121733214
12173314
5176,2
198451742241313
51744313
5170,3
198881723141114
8173414
5165,1
199261913310
61913310
5169,9
19965172651213
5176513
5156,0
200051548151210
51548510
5149,6
2004515556312
515556312
5153,9
2625
20085135236116
51353616
5155,6
2625
2012513574215
51357415
5151,7
2625
2017414764313
414764313
5154,4
2427
20214126113213
412611313
5150,3
2724
2025516555213
51655513
5150,2
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Hyvinge har följande vänorter:[5]

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Hyvinge blev en järnvägsort då den första finländska bredspåriga (spårvidd 1524mm) banan (stambanan) mellan Helsingfors och Tavastehus öppnades år 1862. Invigningståget från Helsingfors stannade den 31 januari 1862 vid stationen och gästerna trakterades med mat och kaffe i den första stationsrestaurangen i Finland. Själva kejsaren, Alexander II, inmundigade i juli 1863 tesupé i sällskap av storfurstarna Alexander (senare Alexander III) och Vladimir Alexandrovitj. Stationshuset, som ritades av arkitekten Carl Albert Edelfelt, är den äldsta byggnaden i tätorten Hyvinge. På 1890-talet byggdes huset om med en ny vinge i varsin ända av byggnaden.[6]

År 1873 blev orten en järnvägsknutpunkt då den bredspåriga (1524mm) privata 149km långa Hangöbanan mot Hangö öppnades. Ställningen som knutpunkt stärktes då den 11km långa smalspåriga (750mm) banan mot Nääs (fi. Kytäjä) öppnades våren 1908. Huvudsakligen trävaror från godset i Näs transporterades då till Hyvinge. Banan förlängdes till Högfors den 7 november 1911. Trafiken på Högforsbanan upphörde den 31 augusti 1967. Statsjärnvägarnas maskinverkstad i Hyvinge togs i bruk år 1949. Samtidigt togs spåret mellan Hyvinge station och verkstaden i bruk.[7][8]

Persontrafik

[redigera | redigera wikitext]

Då stambanan mellan Helsingfors och Tavastehus öppnades år 1862 gick det tre tåg i veckan i båda riktningarna. Restiden till Helsingfors (59km) var 2 timmar 45 minuter. Två år senare hade antalet tågturer ökat och restiden till Helsingfors hade minskat med 40 minuter. Restiderna fortsatte att minska fram till andra världskriget då den snabbaste turen (fjärrtåg) tog drygt 60 minuter. Nuförtiden stannar inga fjärrtåg vid stationen; lokaltågen går i halvtimmestrafik (med extraturer i rusningen) och en resa till Helsingfors tar cirka 40−50 minuter.[9][10]

Persontrafiken på Hangöbanan påbörjades år 1873. Statsjärnvägarna övertog trafiken den 1 maj 1875 efter att privatbolaget hade gått i konkurs. Mellan åren 1944 och 1947 fick tågen Helsingfors−Åbo ta omvägen via Hyvinge då Porkala hade arrenderats av Sovjetunionen. Persontrafiken mellan Hyvinge och Karis upphörde år 1983.[7][9]

På Högforsbanan inleddes persontrafiken år 1910 mot Näs och året därpå på hela banan. Två dagliga tågturer trafikerades i varje riktning; resan på 45km tog då 2 timmar 48 minuter. Banan blev den sista privatbanan med persontrafik (museibanor undantagna) i Finland. Det sista persontåget trafikerades den 28 maj 1961 och en resa med det dagliga tågparet tog 2 timmar 15 minuter.[9][11]

Även spåren till maskinverkstaden trafikerades av persontåg. Mellan åren 1953 och 1989 trafikerades ordinarie personaltåg till och från verkstaden.[9]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
ÅrFolkmängd
197536 218
198037 297
198538 742
199040 194
199541 203
200042 545
200543 848
201045 489
201546 463
202046 576
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 50 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[13][14]

SpråkTalare 2022-12-31
AntalAndel (%)
Hela befolkningen46 797100,0
Inhemska språk totalt43 41892,8
Finska42 98991,9
Svenska4290,9
Främmande språk totalt3 3797,2
Estniska5721,2
Ryska4661,0
Albanska2770,6
Arabiska2260,5
Persiska1720,4
Engelska1660,4
Kinesiska1260,3
Thailändska1250,3
Vietnamesiska1190,3
Turkiska1130,2
Tagalog910,2
Kurdiska810,2
Tigrinska560,1
Annat språk550,1
Spanska510,1
Tyska500,1
Språk med färre än 50 talare5020,9
Språk med färre än 10 talare1310,3
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.
Finska (91,9%)
Svenska (0,9%)
Främmande språk (7,2%)

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]

I Hyvinge anordnades världsmästerskapen i skidorientering 1975.

  1. 1 2 ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx.Läst 2 april 2016.
  2. 1 2 3 4 ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px.Läst 22 mars 2023.
  3. ↑ Hyvinge stads webbplats. (finska) Läst 24 november 2012. Arkiverad 5 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ↑ Hyvinge i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  5. ↑ ”Ystävyyskupungit”. Arkiverad från [hthttp://www.hyvinkaa.fi/kaupunki-ja-hallinto/hyvinkaatietoa/perustietoa-hyvinkaasta/ystavyyskaupungit/ originalet]den 13 september 2015. https://web.archive.org/web/20150913003630/http://www.hyvinkaa.fi/kaupunki-ja-hallinto/hyvinkaatietoa/perustietoa-hyvinkaasta/ystavyyskaupungit/.Läst 15 oktober 2015.
  6. ↑ Hyvinkään historia: Hyvinkään asemarakennus Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  7. 1 2 M. Alameri: Suomen Rautatiet. Verlag Josef Otto Slezak, Wien 1979. ISBN 3-900134-52-9
  8. ↑ Topparoikka 2/2005 (utgiven av Lahden Rautatieharrastajat TOPPAROIKKA ry) Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  9. 1 2 3 4 Piletti Pietariin - Suomen kulkuneuvojen 100-vuotistaivalta. Suomen Matkailuliitto, Gummerus Jyväskylä 1991
  10. ↑ VR Persontrafik Arkiverad 28 januari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ↑ Finlands kommunikationer N:o 2 1960. Turistföreningen i Finland, Weilin & Göös 1960.
  12. ↑ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”.Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/.Läst 23 mars 2023.
  13. ↑ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/.Läst 27 april 2023.
  14. ↑ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/.Läst 27 april 2023.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v•r
Kommuner i landskapet Nyland
👁 Nylands vapen
Före detta kommuner i landskapet Nyland
Landskap i Finland· Finlands län· Finland
Auktoritetsdata
Kategorier:
Dolda kategorier: