James South, född i oktober 1785 i Southwark i London i England, död den 19 oktober 1867 i Campden Hill i Kensington i London, var en brittisk astronom. Han var en av grundarna av Astronomical Society of London, och det var under hans namn, som president för sällskapet 1831, som en ansökan framgångsrikt lämnades in för att erhålla ett Royal charter, varefter det blev Royal Astronomical Society.

South var son till James South, en farmaceutisk kemist. John Flint South var hans yngre halvbror.^[1] James South utbildade sig ursprungligen till kemist, sedan till kirurg, men hans intressen för astronomi överträffade allt annat.^[2] År 1821 valdes han till ledamot av Royal Society of London och 1822 till ledamot av Royal Society of Edinburgh, hans förslagsställare var Edward Troughton.^[2]

Omkring 1826 började James South planera för ett nytt, större teleskop, en ekvatoriellt monterad akromatisk refraktor (ett teleskop med en lins) i ett nytt observatorium.^[3] Han köpte en 12-tums bländarlins från Robert-Aglaé Cauchoix i Paris för cirka 1000 pund, tillräckligt stor för att vara den största akromatiska objektlinsen i världen vid den tiden.^[3] Teleskopet för linsen färdigställdes, men demonterades omkring 1838.^[4] Den näst största refraktorn fanns vid Markree-observatoriet, som framgångsrikt färdigställde en 13,3-tums refraktor (också en Cauchoix of Paris-lins) på 1830-talet på en Thomas Grubb-fattning.^[5] Problemet för James Souths teleskop var den ekvatoriella monteringen.^[3]

South var inblandad i en ökänd rättegång mot honom av instrumentmakaren Edward Troughton angående detta ekvatorialmonterade teleskop som denne hade konstruerat åt honom, och som South ansåg vara defekt. Troughton stämde honom på betalning och vann. South demolerade omedelbart teleskopmonteringen, medan 12-tumslinsen, som hade köpts separat, bevarades och skänktes till (Dublin) Dunsink Observatory år 1862.^[3] Observatoriet monterade det på en Grubb-ekvatorial, där den finns kvar än idag. (Se även Stora refraktorer)

South var den andre ägaren av Groombridge Transit Circle år 1806 (efter Stephen Groombridge).^[4]

South och John Herschel publicerade en katalog över 380 binära stjärnor 1824, av vilka många hade upptäckts av William Herschel. Under de följande åren lyckades South observera ytterligare 458 dubbelstjärnor.

År 1821 blev South Fellow of the Royal Society och 1822 Fellow of the Royal Society of Edinburgh. Tack vare en petition som undertecknats av South blev Astronomical Society of London Royal Astronomical Society samma år.

År 1816 gifte han sig med Charlotte Ellis (d. 1851). Hon var arvtagerska och hans nyvunna rikedom gjorde det möjligt för honom att ge upp kirurgin och koncentrera sig på astronomi.^[6]

James South tilldelades Lalandepriset 1825, Copleymedaljen 1826 och Royal Astronomical Societys guldmedalj samma år. Han adlades 1831.

Kratrar på Mars och månen har uppkallats efter honom.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, James South, 9 oktober 2024.

• History of Cauchoix objectives
• The South Telescope of Dunsink Observatory, Authors: Wayman, P. A., Journal: Irish Astronomical Journal, vol. 8(8), p. 274
• Internet Archive 2010
• Kensington Observatory (Campden Hill) (Google Books 2010)
• Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, Volume 28, By Royal Astronomical Society: Sir James South, Page 69-72

• 👁 Image
  Wikimedia Commons har media som rör James South.
  Bilder & media
• The auction of instruments at Observatory House, Campden Hill – 19th Century