För romanen av James Joyce, se Odysseus (roman).

Odysseus eller Odyssevs (svenskt uttal: /odyssävs/; klassisk grekiska: Ὀδυσσεύς, Ὀδυσεύς), på latin benämnd Ulysses eller Ulixes, var i grekisk mytologi en berömd sagohjälte och kung över Ithaka och de närmast kringliggande öarna utanför Greklands västra kust. Han är huvudpersonen i den stora homeriska hjältedikt som efter honom bär namnet Odysséen samt en av de viktigaste personerna i Iliaden.

Odysseus var son till Laërtes och Antikleia, dotterson till Autolykos och gift med Penelope. Med henne fick han sonen Telemachos.

Till deltagande i trojanska kriget förde han på tolv skepp krigarskarorna från sitt rike och var en bland de främsta kämparna. Iliaden skildrar honom som tapper i striden, men i synnerhet utmärkte han sig genom beslutsam uthållighet i förening med en hög grad av listig förslagenhet.

Under hemfärden från Troja (Ilion) efter krigets slut upplevde Odysseus många och märkvärdiga äventyr som skildras i Odysséen. Efter tio års irrfärder återsåg han sitt fädernesland och återförenades med sin familj.

I konsten avbildas han ofta med sjömäns toppiga huvudbonad.

• 1143 Odysseus

• Odysseus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)