VOOZH about

URL: https://sv.wikipedia.org/wiki/V863_Centauri

⇱ V863 Centauri – Wikipedia


Hoppa till innehållet
Från Wikipedia
V863 Centauri 
👁 Image
Observationsdata
Epok:J2000.0
StjärnbildKentauren
Rektascension12t08m05,22401s[1]
Deklination-50°3940,5728[1]
Skenbar magnitud (👁 {\displaystyle V}
)
+4,47[2]
Stjärntyp
SpektraltypB6 III[3]
U–B-0,67[2]
B–V-0,15[2]
Variabeltyproterande variabel[4]
Astrometri
Radialhastighet (👁 {\displaystyle R_{v}}
)
+16,5[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA:-35,16[1]mas/år
Dek.:-6,47[1]mas/år
Parallax (👁 {\displaystyle \pi }
)
7,44 ± 0,61[1]
Avstånd440 ± 40 (130 ± 10pc)
Absolut magnitud (👁 {\displaystyle M_{V}}
)
-1,2 ± 0,3[3]
Detaljer
Massa5,7 ± 0,4[4]M
Radie3,0 ± 0,6[4]R
Luminositet1 000 +590370[3]L
Temperatur17 400 ± 400[4]K
Vinkelhastighet90[3] km/s
Andra beteckningar
HD 105382, ALS 14962, CCDM J12083-5043B, CD-49 6813, CPD-49 867, GSC 08241-03234, HIC 59173, HIP 59173, HR 4618, IRAS 12054-5022, 2MASS J12080523-5039406, PPM 340717, SAO 239687, TYC 8241-3234-1, uvby98 100105382, V863 Centauri, WDS J12084-5043B, Gaia DR2 6126517517699891712, Gaia DR3 6126517517699891712[5][2]

V863 Centauri eller HD 105382, är en stjärna i stjärnbilden Kentauren. Dess skenbara magnitud är 4,47, vilket gör den synlig för blotta ögat under goda observationsförhållanden. Enligt parallaxmätningar befinner den sig 130 parsec (440 ljusår) från solen.

👁 Image
Ljuskurva för V863 Centauri, plottad från TESS-Hipparcos-data.[6]

År 1992 tillkännagav Luis A. Balona et al. sin upptäckt att HD 105382 är en variabel stjärna.[7] Den fick dess beteckning som variabel stjärna, V863 Centauri, år 1993.[8] HD 105382:s skenbara magnitud varierar med en amplitud på 0,012 över en period av 1,295 dygn. Den har tidigare klassificerats som en Be-stjärna, vilket skulle förklara variationen som stjärnpulseringar men denna klassificering berodde troligen på en oavsiktlig observation av den närliggande Be-stjärnan Delta Centauri.[9] En studie från 2004 visade att perioden på 1,295 dygn faktiskt är stjärnans rotationsperiod och att variationen orsakas av en icke-homogen fördelning av element på stjärnytan. I synnerhet är HD 105382 en heliumsvag, kemiskt säregen stjärna med en heliumhalt som varierar mellan 0,5 och 15 procent av solens halt, och en kiselhalt som varierar mellan 0,00044 och 0,0069 procent av solens värde. Regioner med mer helium verkar sammanfalla med regioner med mindre kisel, och vice versa.[4] Detta säregna haltmönster är troligen relaterat till HD 105382:s magnetfält,[4] som har en polarstyrka på 2,3 kG.[3]

Från astrometriska mätningar gjorda av rymdteleskopet Hipparcos identifieras HD 105382 som en trolig astrometrisk dubbelstjärna.[10] Den är belägen bara 267 bågsekunder från Delta Centauri, och båda stjärnorna verkar befinna sig på samma avstånd från jorden och ha gemensam egenrörelse genom rymden, så de kan vara relaterade. Sammantaget kan detta vara ett femstjärnigt system.[11] Den ingår i undergruppen Lower Centaurus–Crux (LCC) av Scorpius–Centaurus-föreningen.[12]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 105382, 18 december 2025.
  1. 1 2 3 4 5 van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357, S2CID 18759600.
  2. 1 2 3 4 5 "HD 105382". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 25 oktober 2017.
  3. 1 2 3 4 5 Petit, V.; et al. (February 2013), "A magnetic confinement versus rotation classification of massive-star magnetospheres", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 429 (1): 398–422, arXiv:1211.0282, Bibcode:2013MNRAS.429..398P, doi:10.1093/mnras/sts344, S2CID 14961579.
  4. 1 2 3 4 5 6 Briquet, M.; et al. (January 2004). "He and Si surface inhomogeneities of four Bp variable stars". Astronomy and Astrophysics. 413: 273–283. Bibcode:2004A&A...413..273B. doi:10.1051/0004-6361:20031450.
  5. https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+105382. Hämtad 2026-01-17.
  6. "Hipparcos Tools Interactive Data Access". Hipparcos. ESA. Hämtad 8 december 2021
  7. Balona, L. A.; Cuypers, J.; Marang, F. (February 1992). "Intensive photometry of southern Be variables. II. Summer objects". Astronomy and Astrophysics, Suppl. Ser. 92: 533–563. Bibcode:1992A&AS...92..533B. Hämtad 20 januari 2025.
  8. Kazarovets, E. V.; Samus, N. N.; Goranskij, V. P. (February 1993). "The 71st Name-List of Variable Stars" (PDF). Information Bulletin on Variable Stars. 3840: 1–27. Bibcode:1993IBVS.3840....1K. Hämtad 20 januari 2025.
  9. Briquet, M.; Aerts, C.; De Cat, P. (January 2001). "Optical variability of the B-type star HD 105382: Pulsation or rotation?". Astronomy and Astrophysics. 366: 121–128. Bibcode:2001A&A...366..121B. doi:10.1051/0004-6361:20000193.
  10. Makarov, V. V.; Kaplan, G. H. (May 2005), "Statistical Constraints for Astrometric Binaries with Nonlinear Motion", The Astronomical Journal, 129 (5): 2420–2427, Bibcode:2005AJ....129.2420M, doi:10.1086/429590.
  11. Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x, S2CID 14878976.
  12. de Geus, E. J.; de Zeeuw, P. T.; Lub, J. (June 1989), "Physical parameters of stars in the Scorpio-Centaurus OB association", Astronomy and Astrophysics, 216 (1–2): 44–61, Bibcode:1989A&A...216...44D
vr
Stjärnor i Kentauren
Bayer👁 Image
Flamsteed
Variabler
HD
Övriga