- För andra betydelser, se Kapteyn.
| Kapteyns stjärna | |
| 👁 Kapteyns stjärna i jämförelse med solen, Jupiter och jorden. Kapteyns stjärna i jämförelse med solen, Jupiter och jorden. | |
| Observationsdata | |
|---|---|
| Stjärnbild | Målaren |
| Rektascension | 05t11m40,58s[1] |
| Deklination | −45°01′06,29″ |
| Skenbar magnitud (👁 {\displaystyle V} ) | +8,9 (maximum), 9,22 (minimum) [2][3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | adM1.0 |
| U–B | +1,21 |
| B–V | +1,57 |
| Variabeltyp | Roterande variabel (BY)[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet (👁 {\displaystyle R_{v}} ) | 245,19±0,1 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA:6505,08±0,98mas/år Dek.:-5730,84±0,96mas/år |
| Parallax (👁 {\displaystyle \pi } ) | 255,66±0,91mas |
| Avstånd | 12,76±0,05 lå(3,91±0,01pc) |
| Absolut magnitud (👁 {\displaystyle M_{V}} ) | 10,89 |
| Detaljer | |
| Massa | 0,274M☉ |
| Radie | 0,291 ± 0,025R☉ |
| Temperatur | 3570K |
| Metallicitet | -0,99±0,04 (Fe/H) |
| Andra beteckningar | |
| VZ Pictoris, GJ 191, LHS 29, PM 05097-4500, AC2000 3505363, GSC 07594-01580, LTT 2200, SAO 217223, CD-45 1841, GSC 08078-01749, 2MASS J05114046-4501051, TYC 8078-1749-1, Ci 20 319, HD 33793, UBV 4985, CPC 0 2725, HIC 24186, UBV M 10717, CPD-44 612, HIP 24186, Zkh 69, GC 6369, IRAS 05100-4502, NLTT 14668, RHG95 887, GCRV 3085, JP11 1005, PLX 1181, GEN# +1.00033793, LFT 395, PLX 1181.00[1] | |
Kapteyns stjärna, eller VZ Pictoris, har sitt namn efter upptäckaren, den nederländske astronomen Jacobus Kapteyn. Denne upptäckte stjärnan år 1897[4] och noterade att den rör sig i motsatt riktning mot alla andra stjärnor i solens grannskap. Den färdas snabbt över himlavalvet och tillryggalägger en måndiameter på cirka 200 år.[5] Det var vid upptäckten den stjärna som hade den högsta observerade verkliga hastigheten inom Vintergatan. Idag ligger den på andra plats efter Barnards stjärna.[6]
Kapteyns stjärna är en röd (klass M) subdvärg i huvudserien. Den ligger 12,76 ljusår bort i stjärnbilden Målaren. Med den skenbara ljusstyrkan 9 går den att se med en enklare kikare.[1] Det är en roterande variabel av BY Draconis-typ.
Planeter
[redigera | redigera wikitext]2014 fastslogs att stjärnan har åtminstone två planeter, Kapteyn b och Kapteyn c. Kapteyn b är den äldsta kända planeten som kan hysa liv, och uppskattas till en ålder av 11 miljarder år.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 ”Basic data: NAME Kapteyn’s Star – Variable Star of BY Dra type”(på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=S+Cep&submit=SIMBAD+search.Läst 1 maj 2016.
- 1 2 ”VZ Pic”(på engelska).The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26377.Läst 1 maj 2016.
- ↑ Samus N.N., Durlevich O.V., Kazarovets E V., Kireeva N.N., Pastukhova E.N., Zharova A.V. med flera.”General Catalogue of Variable Stars, 4th Edition, Volumes I-III”(på engelska). http://www.sai.msu.su/gcvs/cgi-bin/search.cgi?search=VZ+Pic.Läst 1 maj 2016.
- ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originaletden 10 april 2016. https://web.archive.org/web/20160410213557/http://www.solstation.com/stars/kapteyns.htm.Läst 1 maj 2016.
- ↑ ”Målaren”.Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5laren.Läst 1 maj 2016.
- ↑ H. F. Ullman(2008)(på engelska).Astronomica. Millennium House Pty Ltd, Australien. sid.430. ISBN 978-3-8331-4371-7
- ↑ Guillem Anglada-Escudé, Pamela Arriagada, Mikko Tuomi, Mathias Zechmeister(2014).”Two planets around Kapteyn's star: a cold and a temperate super-Earth orbiting the nearest halo red-dwarf”(på engelska).Monthly Notices of the Royal Astronomical Society: Letters443(1): sid.L89-L93. doi:10.1093/mnrasl/slu076. http://mnrasl.oxfordjournals.org/content/443/1/L89.Läst 1 maj 2016.
| ||||||||||||
