| Walentin Chorell | |
| 👁 Image Walentin Chorell, 1972. | |
| Född | 8 april 1912[1][2][3] Åbo |
|---|---|
| Död | 18 november 1983[1][2](71år) Helsingfors |
| Begravd | Sandudds begravningsplats[4] |
| Medborgarei | Finland, Sverige och Storfurstendömet Finland |
| Sysselsättning | Manusförfattare, författare |
| Utmärkelser | |
| Karl Emil Tollanders pris (1953) Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1955) | |
| Redigera Wikidata | |
Walentin Chorell, född 8 april 1912 i Åbo, död 18 november 1983 i Helsingfors, var en finlandssvensk författare, dramatiker, manusförfattare och psykologilärare[5]. I kyrkböckerna upptogs han som Walentin Sundqvist, efter modern Elisabet Sundqvist. När Walentin var sex år gammal gifte sig modern med K. A. Chorell, som också adopterade hennes son.
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Walentin Chorell blev student vid Nya svenska samskolan[6] 1931 och fil.mag. 1934 vid Helsingfors universitet. Chorell debuterade som poet 1941 med diktsamlingen Vinet och lägeln, utgiven i Helsingfors[6][5], men övergick senare till att skriva romaner, skådespel och hörspel. Genombrottet fick han med pjäsen Fabian öppnar portarna (1941).
Chorells pjäs Kattorna filmatiserades 1965 som Kattorna[7] och romanerna Agneta och lumpsamlaren och Sista leken 1984 som Sista leken.[8]
Han var en aktiv författare i över 40 år. Chorell skrev över 100 verk däribland: ca 25 romaner, pjäser och radiodramer, diktsamlingar och hörspel. Han var Finlands mest uppburne dramatiker under efterkrigstiden och 1950-talet[5].
Konflikten mellan individens behov och samhällets krav är ett viktigt tema i Chorells författarskap. Miljön är oftast den urbana arbetarklassen.
Walentin Chorell verkade även som lärare i psykologi och filosofi i Östra Svenska läroverket, Brändö svenska samskola, Laguska skolan och Svenska teaterskolan.
Chorell satt med i styrelsen för Finlands svenska författareförening 1961–1963[6] och Holger Schildts förlag, fungerade som ordförande för Finlands svenska dramatikerförbund 1965─1969, vice ordförande 1969–1970, ordförande för Suomen PEN från 1978[6] och blev tilldelad flera litterära priser, t.ex. statens litterära pris 1954, nordiska dramatikerpriset 1955 samt första pris i Rundradions tävling för TV-pjäser 1965. Han har även tilldelats ett tiotal priser av Svenska litteratursällskapet i Finland under åren 1951─1982, bland annat statens dramaförfattarpris 1971[6].
Walentin Chorell gifte sig 1940 med läraren Ethel f. Bremer och fick en dotter, Eva-Cecilia. Han fick professorstitel 1973.
Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[9] Hans arkiv finns hos Svenska litteratursällskapet.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Lyrik
[redigera | redigera wikitext]- Vinet och lägeln (Helsingfors 1941)
- Spegling (Helsingfors 1943)
Romaner
[redigera | redigera wikitext]- Lektion för döden (1946)
- Jörgen Hemmelinks stora augusti (1947)
- Calibans dag (1948)
- Ensam sökan (1948)
- Blindtrappan (1949)
- Intim journal (1951)
- Sträv gryning (1952)
- Miriam (1954)
- Främlingen (1956)
- Kvinnan (1958)
- Stölden (1960)
- De barmhärtiga (1962)
- Saltkaret (1963)
- Grodan (1966)
- Agneta och lumphandlaren (1968)
- Sista leken (1970)
- Äggskalet (1972)
- Knappen (1974)
- Livstycket (1976)
- Pizzamordet (1977)
- Dockorna (1978)
- Rävsaxen (1980)
- Lekhagen (1981)
- Kvarteret Barmhärtigheten (1982)
Hörspel
[redigera | redigera wikitext]- Mord vid mikrofonen (1946)
- Dockhandlaren och den sköna Lilith (1947, tryckt 1952)
- Fallet Jasmin (1947)
- Vågar du? (1947)
- Denis odödliga hjärta (1947)
- Dialog vid ett fönster (1948, tryckt 1952)
- En timme för Stefan (1948)
- Sista vittnet (1948)
- Ett spel om tystnad (1949)
- Så skedde i Juda (1949)
- Tomflaskan (1949, tryckt 1952)
- Pippelin från Pippelunda (1949)
- Andrea Sölfverne (1950, tryckt 1952)
- Resa med ömhet (1950)
- Stadens själ (1950)
- Kristoffer tjänaren (1951, tryckt 1952)
- Kvinnors hus (1951, tryckt 1952)
- Vår herres roddare (1951, tryckt 1952)
- Herr Stappapapp (1951)
- Kung hjärtlös (1951)
- Den höga damen sover (1952)
- Narren (1952)
- Tag mig som en dröm (1952)
- Åtta radiopjäser 1952
- Miriam (1953)
- Feber (1954)
- Vandringsman (1954, tryckt 1956)
- Innan ordet (1956)
- Voces intimae (1959)
- Stölden (1959, tryckt 1967)
- De tysta hjulen (1960)
- Stämmorna (1960)
- Prinsen (1960)
- Den dag jag for I–II (1961)
- De nakna över Vitebsk (1962, tryckt 1967)
- Grå Eros (1963, tryckt 1967)
- Auktionen (1965, tryckt 1967)
- Häxan (1965)
- Guldkust (1965)
- Markeetta (1967)
- Tel Aviv–Berlin (1967)
- Fänrik Casimir de la Wie (1968)
- Skolkaren (1969)
- Storfamiljen (1970)
- Eikka (1971)
- Åtta speglar (1973)
- Ormflickan (1975)
- De vackra tvätterskorna (1977)
- Flykten (1978)
- Sömngångerskan (1978)
- Har någon sett Tessica? (1978)
- Kiirastuli (övers. Helena Anhava)
- Det landet Utopia (1983)
Skådespel
[redigera | redigera wikitext]- Fabian öppnar portarna (1949)
- Madame (1952, tryckt 1956)
- Haman (1952, tryckt samma år)
- Natt över tre (1952)
- Tag mig som en dröm (1952)
- Systrarna (1955, tryckt 1956)
- Tre skådespel (1956) (Madame, Vandringsman, Systrarna)
- De moderlösa (1956)
- Guldkust (1957)
- Elden (1958)
- Änkorna (1958)
- Gräset (1958)
- Tre vita skjortor (1960)
- Min älskade är en fiskare (1960)
- Nässlorna (1961)
- Kattorna (1961)
- Död den tredje? (1964)
- Lemlarna (1965)
- Tokiga muraren (1965)
- Det lilla negerbarnet (1965)
- Kattfötterna (1967)
- Fem spel (1967) (Voces intimae, De nakna över Vitebsk, Auktionen, Grå Eros, Ariadne)
- Fyra bräder och en passion (1969)
- Revolt (1969)
- Linjerna (1970)
- Lavendel (1971)
- Kvinnorna på Raseborg (1972)
- Den ljuva galenskapen (tills. Med Börja Lampenius och Karin Mandelstam) (1974)
- Etyd (1980)
Tv-drama
[redigera | redigera wikitext]- Madelaine Rigaux (1958)
- Flickan från vita skogen (1960)
- Nike (1960)
- Ariadne (1965, tryckt 1967)
- Stegen (1967)
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0159208, läst: 17 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Walentin_ChorellStore_norske_leksikon.[källa från Wikidata]
- ↑ Walentin Chorell, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 5509-1416928958115.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.helsinginseurakunnat.fi .[källa från Wikidata]
- 1 2 3 ”BLF”.blf.fi. https://blf.fi/artikel.php?id=9534.Läst 28 december 2025.
- 1 2 3 4 5 ”Chorell, Walentin”.Finlands författare 1917–1944. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1981. sid.40–43. ISBN 951-717-238-9
- ↑ ”Kattorna”. Svensk Filmdatabas. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/Item/?type=film&itemid=4704.Läst 3 november 2023.
- ↑ ”Sista leken”. Svensk Filmdatabas. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/Item/?type=film&itemid=14561.Läst 3 november 2023.
- ↑ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia”(på finska). Helsingfors kyrkliga samfällighet. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf.Läst 12 juli 2016.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Bra Böckers lexikon, 1973
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Svenska litteratursällskapet i Finland: Författarporträtt om Walentin Chorell
- Walentin Chorells arkiv vid Svenska litteratursällskapet i Finland
- ”Chorell, Walentin”.Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5509-1416928958115
- Chorell, Walentin i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
|
- Födda 1912
- Avlidna 1983
- Finlandssvenska författare
- Svenskspråkiga manusförfattare
- Män
- Finländska dramatiker
- Finländska författare under 1900-talet
- Författare från Åbo
- Gravsatta på Sandudds begravningsplats
- Finlandssvenska manusförfattare
- Finländska innehavare av professors namn
- Mottagare av Tollanderska priset
- Mottagare av Pro Finlandia-medaljen
- Länkkällor utan metadata: .fi
- Länkkällor utan metadata: samtliga
- Wikipediaartiklar med identifierare från VIAF
- Wikipediaartiklar med identifierare från LCCN
- Wikipediaartiklar med identifierare från ISNI
- Wikipediaartiklar med identifierare från GND
- Wikipediaartiklar med identifierare från LibrisXL
- Wikipediaartiklar med identifierare från kulturnav
