VOOZH about

URL: https://sv.wiktionary.org/wiki/ens

⇱ ens - Wiktionary


Hoppa till innehållet
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

ens (oböjligt)

  1. (endast predikativt) i linje med varandra, från betraktarens plats sett
    Varianter: ense
    Sammansättningar: ensfyr, enslinje

Substantiv

[redigera]

ens

  1. böjningsform aven

Pronomen

[redigera]
Tabell över pronomen
Personliga
pronomen
Nominativ Ackusativ
/ Dativ
Possessiva pronomen Reflexiva
pronomen
Reflexiva possessiva pronomen
Utrum Neutrum Plural Utrum Neutrum Plural
1:a person
singular
jag mig, mej1 min mitt mina mig, mej1 min mitt mina
2:a person
singular
du dig, dej1 din ditt dina dig, dej1 din ditt dina
3:e p. sing. maskulinum han honom hans sig, sej1 sin sitt sina
3:e p. sing. femininum hon henne hennes
3:e p. sing. könsneutralt hen3 hen3, henom3,4 hens3
3:e p. sing. utrum den dess
3:e p. sing. neutrum det dess
1:a person
plural
vi oss vår, våran1 vårt, vårat1 våra oss vår, våran1 vårt, vårat1 våra
2:a person
plural
ni, I2 er, eder2 er, eder2, eran1 ert, edert2, erat1 era, edra2 er, eder2 er, eder2, eran1 ert, edert2, erat1 era, edra2
3:e person
plural
de, dom1 dem, dom1 deras sig, sej1 sin sitt sina
Opersonliga
pronomen
man, en5 en ens sig, sej1 sin sitt sina
Not:
  1. Vardagligt
  2. Högtidligt
  3. "Han" och "hon" betydligt vanligare än "hen"
  4. "Hen" betydligt vanligare än "henom"
  5. Dialektalt; kan vara kontroversiellt vid icke-dialektal användning

Denna tabell avser att visa personliga pronomen baserat på en bredare definition, där possessiva och reflexiva pronomen ses som undergrupper till personliga pronomen. Ofta brukar personliga pronomen som jämställd de andra undergrupperna till pronomen begränsas till att endast innehålla de två första kolumnerna samt genitivformerna i tredje kolumnen som inte kongruensböjs (hans, hennes, dess, deras m.fl.).

Ofta brukar reflexiva pronomen anses förekomma bara i tredje person, eftersom stavningen råkar sammanfalla med andra kolumnen för första och andra person.

ens

  1. genitivform av man
    Om ens pengar försvinner blir det svårt att betala hyran.

Översättningar

[redigera]
genitivform av man

Adverb

[redigera]

ens

  1. (i negerade och/eller frågande uttryck) när man förväntar sig något som ej sker
    Han lyssnade inte ens på mig.
    Jag trodde att han åtminstone hade heder nog att be om ursäkt men inte ens ett litet förlåt slank ur hans mun.
    Varianter: äns

Översättningar

[redigera]
när man förväntar sig något som ej sker