VOOZH about

URL: https://sv.wiktionary.org/wiki/ni

⇱ ni - Wiktionary

Hoppa till innehållet
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även Ni, NI och *ni.

Svenska

[redigera]

Pronomen

[redigera]
Tabell över pronomen
Personliga
pronomen		 Nominativ Ackusativ
/ Dativ		 Possessiva pronomen Reflexiva
pronomen		 Reflexiva possessiva pronomen
Utrum Neutrum Plural Utrum Neutrum Plural
1:a person
singular		 jag mig, mej1 min mitt mina mig, mej1 min mitt mina
2:a person
singular		 du dig, dej1 din ditt dina dig, dej1 din ditt dina
3:e p. sing. maskulinum han honom hans sig, sej1 sin sitt sina
3:e p. sing. femininum hon henne hennes
3:e p. sing. könsneutralt hen3 hen3, henom3,4 hens3
3:e p. sing. utrum den dess
3:e p. sing. neutrum det dess
1:a person
plural		 vi oss vår, våran1 vårt, vårat1 våra oss vår, våran1 vårt, vårat1 våra
2:a person
plural		 ni, I2 er, eder2 er, eder2, eran1 ert, edert2, erat1 era, edra2 er, eder2 er, eder2, eran1 ert, edert2, erat1 era, edra2
3:e person
plural		 de, dom1 dem, dom1 deras sig, sej1 sin sitt sina
Opersonliga
pronomen		 man, en5 en ens sig, sej1 sin sitt sina
Not:
  1. Vardagligt
  2. Högtidligt
  3. "Han" och "hon" betydligt vanligare än "hen"
  4. "Hen" betydligt vanligare än "henom"
  5. Dialektalt; kan vara kontroversiellt vid icke-dialektal användning

Denna tabell avser att visa personliga pronomen baserat på en bredare definition, där possessiva och reflexiva pronomen ses som undergrupper till personliga pronomen. Ofta brukar personliga pronomen som jämställd de andra undergrupperna till pronomen begränsas till att endast innehålla de två första kolumnerna samt genitivformerna i tredje kolumnen som inte kongruensböjs (hans, hennes, dess, deras m.fl.).

Ofta brukar reflexiva pronomen anses förekomma bara i tredje person, eftersom stavningen råkar sammanfalla med andra kolumnen för första och andra person.

ni (personliga pronomen)

  1. personligt pronomen som syftar på flera tilltalade i subjektsform; personligt pronomen i andra person plural nominativ
  2. (ålderdomligt, kan ses som nedsättande) personligt pronomen för en underordnad person
  3. (formellt, artigt) personligt pronomen som syftar på en tilltalad i subjektsform; formellt personligt pronomen i andra person singular nominativ
    Varianter: Ni (stor initialbokstav), I (ålderdomligt), j (ålderdomligt), J (ålderdomligt)
    Användning: 'Ni' används även stundom som personligt pronomen andra person singular, istället för du, som en artighetsmarkör, då ofta riktat mot personer mot vilka man vill visa tecken på respekt. Detta bruk uppskattas ibland inte av de tilltalade, då bruket av 'ni' ändrats radikalt under de senaste decennierna👁 vilka decennier?
    ; tidigare användes 'ni' som tilltal för att visa avstånd, ofta riktat till personer av lägre social status.
👁 Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Varianter: I (ålderdomligt)
Etymologi: Belagt i språket sedan 1615.[1][2] Bildat genom överföring av verbens pluraländelse -en + I, ur såna uttryck som hören I, och i takt med att verbens pluralböjning föll ur bruk i dagligt tal, missuppfattades n:et vara en av pronomenet.[3]

Översättningar

[redigera]
andra person plural nominativ
(formellt, artigt) andra person singular nominativ
översättningar som behöver granskas mot betydelse

Räkneord

[redigera]

ni

  1. (överkalixmål) nio

Baskiska

[redigera]

Pronomen

[redigera]

ni

  1. jag

Bokmål

[redigera]

Räkneord

[redigera]

ni

  1. grundtalet nio
👁 Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiskaníu, av urgermanska*newun, av urindoeuropeiska*h₁néwn̥

Danska

[redigera]

Räkneord

[redigera]

ni

  1. grundtalet nio
👁 Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiskaníu, av urgermanska*newun, av urindoeuropeiska*h₁néwn̥

Esperanto

[redigera]

Pronomen

[redigera]

ni

  1. vi
    Ni havas multaj testoj en la lernejo.
    Vi har många prov i skolan.

Franska

[redigera]

Konjunktion

[redigera]

ni

  1. varken
    Je ne veux ni manger ni boire.
    Jag vill varken äta eller dricka.
  2. eller (i frasen "varken…eller")
    Je ne veux ni manger ni boire.
    Jag vill varken äta eller dricka.
👁 Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av latinskanec(”inte”).
Grammatik: Negationsfyllnaden ni måste användas tillsammans med negationen ne, som placeras före verbet.

Kymriska

[redigera]

Pronomen

[redigera]

ni

  1. vi
    Fory 'dyn ni'n cael bwyd gyda'n gilydd.
    Vi ska äta lunch tillsammans i morgon.

Nynorska

[redigera]

Räkneord

[redigera]

ni

  1. grundtalet nio
👁 Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiskaníu, av urgermanska*newun, av urindoeuropeiska*h₁néwn̥
Besläktade ord: niande

Spanska

[redigera]

Konjunktion

[redigera]

ni

  1. varken
  2. eller (i frasen "varken…eller")
👁 Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av latinskanec(”inte”).
Fraser: ni fu ni fa, ni siquiera

Källor

[redigera]
  1. ↑ Svensk ordbok: "ni"
  2. ↑ Studier i 1600-talets svenska, Elof Hellquist. Läst 28 sep 2023.
  3. ↑ Svenska Akademiens ordbok: "ni"
Kategorier:
Dolda kategorier: