Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]norr
- uttal:nårnɔr
- (endast i obestämd form singular) ett av de fyra huvudväderstrecken; en av de fyra grundläggande navigationsriktningarna på jorden: uppåt om jordklotet placeras med Nordpolen överst och Sydpolen underst
Översättningar
[redigera]Översättningar
- arabiska: شَمَالm(shamāl)
- belarusiska: по́ўначf
- bokmål: nord(no)
- danska: nord(da)
- engelska: north(en)
- esperanto: nordo
- estniska: põhi(et)
- finska: pohjoinen(fi)
- fornnordiska: norðr
- franska: nord(fr)m
- grekiska: βορράς(el)m(vorrás)
- hebreiska: צָפוֹן(he)m(tzafon)
- indonesiska: utara(id)
- isländska: norður(is)n, norðr
- italienska: nord(it)m
- japanska: 北(ja) (きた(ja), kita)
- kurdiska: bakur(ku)m
- lettiska: ziemeļi
- litauiska: šiaurė(lt)f
- nederländska: noorden(nl)n
- nynorska: nord
- polska: północ(pl)f
- portugisiska: norte(pt)m
- ryska: север(ru), норд(ru)m
- spanska: norte(es)m
- tjeckiska: sever(cs)m
- tyska: Nord(de), Norden(de)m
- ukrainska: пі́вніч(uk)f
- ungerska: észak(hu)
Adverb
[redigera]norr
- i riktningen mot Nordpolen
