Försvarsmakten verkar ha missat den tredje ukrainska drönaren som föll ner i en sjö i Finland, och nu är diskussionen igång om ifall Finland har en tillräckligt god kapacitet för att upptäcka drönare.

Mikko Hyppönen, forskningschef på drönarförsvarsbolaget Sensofusion, bedömer åtminstone att det finns mycket utrymme för förbättring.

– Finland har gjort mycket för att hantera drönarhotet, men mycket jobb återstår ännu. Det är ett projekt som aldrig blir klart, men vi håller på att bygga de viktigaste bitarna av systemet och jag tror att vi redan inom det här året kommer att se konkreta förbättringar, säger han.

Faktum är att vi knappast får ett helt felfritt skydd.

Mikko Hyppönen, forskningschef vid Sensofusion

En utmaning i att förbättra drönarförsvaret är att kriget i Ukraina har orsakat en global brist på taktiska radaranläggningar, som har kapacitet att upptäcka drönare.

Vanliga radaranläggningar har ofta problem med det här, eftersom drönare brukar vara för små och långsamma för att upptäckas av stora radarsystem.

Hur Finland använder sina radarsystem i militärt syfte är hemlig information, men Hyppönen säger att de bara utgör en del av luftövervakningen och luftvärnet.

– Ett bra luftvärn utgår från en slags lökmodell, där det finns flera lager som sköter var sin del av helheten, säger Hyppönen.

Evig katt-och-råtta-lek

Ett stort problem när det gäller att utveckla luftvärnet är den snabba takt som drönarkrigföringen utvecklas i.

Ju bättre systemen för att upptäcka och avvärja drönare fungerar, desto snabbare utvecklas också drönarna för att kringgå de nuvarande systemen.

– Ett bra exempel på det här är de fiberoptiska drönarna som setts vid fronten i Ukraina som inte kan stoppas med störningssignaler. De har varit i bruk i ungefär ett och ett halvt år, och det finns inga vedertagna lösningar för att hantera dem. Faktum är att vi knappast får ett helt felfritt skydd, säger Hyppönen.

– Små förändringar kan man reagera på bara ett par dagar, men reaktionen till ett paradigmskifte är långsammare, tillägger han.

Men; Finland är i en förhållandevis bra situation.

Hyppönen säger att det finns mycket inhemskt kunnande och många inhemska aktörer inom området, till skillnad från många europeiska länder som är tvungna att importera produkter och kunnande från annat håll.

Ryssland följer med stort intresse

Finlands kapacitet att upptäcka och hantera inkommande drönare har alltså visat sig vara bristfällig, men Mikko Hyppönen tycker inte att Försvarsmaktens reaktion på de ukrainska drönarna motsvarar hur man skulle reagera på andra hot.

– Om Ryssland skulle skicka drönare eller drönarsvärmar hit, skulle Finland reagera väldigt annorlunda än vad vi har sett de senaste dagarna, säger han.

Även om reaktionen vid ett verkligt anfall skulle se dramatiskt annorlunda ut, är det sannolikt att Ryssland försöker göra det mesta av situationen.

– Det är klart att Ryssland följer mycket noga vad som görs i Finland med drönarna och hur det görs. Det här påverkar hur man i Ryssland förhåller sig till Finland och hur trovärdigt Finlands försvar är sett från Ryssland, säger Hyppönen.